Table of Contents 1 172

Rapport 2018-16

Generaldirektörens förord 5
Sammanfattning 13
1 Inledning 25
1.1 Granskningens fråga 26
1.2 Styrning av Försäkringskassan 26
1.2.1 Regeringens verktyg för att styra 26
1.2.2 Regeringen har ofta ändrat styrningen av Försäkringskassan 27
1.3 Regeringen skiftar fokus i styrningen av Försäkringskassan 28
1.3.1 Sverige har haft kraftiga svängningar i sjukfrånvaron över tid 29
1.3.2 Regeringens styrning för att åstadkomma en stabil sjukfrånvaro 30
1.3.3 Styrning för ett sjukpenningtal på 9,0 dagar 31
1.3.4 Regeringens styrning får effekt 32
1.4 Så här genomfördes undersökningen 33
1.5 Rapportens innehåll 35
2 Hur den skiftande styrsignalen – från förtroende till rättssäkerhet – omsätts i myndigheten 37
2.1 Fokusändringen har medfört ändrad styrningsfilosofi 38
2.1.1 Från en styrningsfilosofi baserad på systemsyn till mål- och resultatstyrning 38
2.1.2 Målet om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar integreras i styrningen för ökad rättssäkerhet 40
2.1.3 Styrningsfilosofins genomslag på Avdelningen fö rsjukförsäkring 42
2.1.4 Styrningens ändrade fokus upplevs vara naturligt på den lokala nivån 44
2.2 Fokusändringen har medfört ändrad organisering och ändrat arbetssätt 45
2.2.1 Från matrisorganisation till funktionell organisation 46
2.2.2 Från organisatoriskt uppdelad handläggning av sjukpenning till handläggning i olika kundflöden 46
2.2.3 Handläggarnas organiseras i team består 48
2.3 Fokusändringen har medfört att chefsrollen förändras 51
2.3.1 Från coach till resultatansvarig 51
2.3.2 Fokusändringen har omformat chefsrollen på lokal nivå 52
2.3.3 Den nya chefsrollen ställer nya kunskapskrav på de lokala cheferna 53
2.4 Fokusändringen har medfört ändringar i synen på kvalitet och produktion 54
2.4.1 Från en kvalitetsutvecklingsmodell med tonvikt på lärande till ett centralt uppföljningsverktyg 55
2.4.2 Från daglig produktionsstyrning till en del av myndighetens ledningssystem 56
2.4.3 Kvalitets- och produktionssystemet på lokal nivå 56
2.5 Processbeskrivningar och vägledningar anpassas till styrningens fokus 57
2.5.1 Processbeskrivningarna har behållit ett systemperspektiv 58
2.5.2 Processbeskrivningen för sjukpenning betonar utredningsmetodik och att bedöma enligt rehabiliteringskedjan 59
2.5.3 Vägledningarna saknar konkreta exempel och utgår från reglerna 60
2.5.4 Handläggarna tycker att förändringarna i processbeskrivning och vägledning är bra men saknar tid för att ta till sig det nya 61
2.6 Fokusändringen har medfört ändrat försäkringsstöd på lokal nivå 62
2.6.1 Lokala försäkringssamordnare tillsätts som stöd i lokala ledningsgrupper 62
2.6.2 Specialistrollen har förändrats i praktiken 62
2.6.3 Styrförändringar i stöd till handläggningen påden lokala nivån 63
2.7 Fokusändringen har medfört att handläggarrollen har ändrats 64
2.7.1 Ändrad innebörd i begreppet professionellt handläggarskap 64
2.7.2 Handläggarrollen på lokal nivå har ändrats i praktiken 65
3 Hur den skiftande styrsignalen – från förtroende till rättssäkerhet – får genomslag i handläggningen av sjukpenning 69
3.1 Att handlägga sjukpenning 70
3.2 Fokusändringen får genomslag i handläggningen 71
3.2.1 Fokusändringen kommer från regeringen 71
3.2.2 Från förtroende till rättssäkerhet 72
3.2.3 Starkare betoning på sjukförsäkringen som en omställningsförsäkring 73
3.2.4 En långsiktighet i uppdraget skulle kunna bidra till ett stabilt sjukpenningtal 73
3.3 Styrningens fokus får genomslag i mål och indikatorer 75
3.3.1 Mål och indikatorer uppfattas som ett sätt att lyfta fram vad som är viktigt i handläggningen 75
3.3.2 Målen för handläggningen utgår från lagens tidsgränser i dag 77
3.3.3 Förändringar i mål och prioriteringar påverkar handläggarnas arbete 82
3.4 Styrningen får genomslag i handläggningsarbetets karaktär 85
3.4.1 Handläggarna som samordnare eller administratör av försäkringen 86
3.4.2 Olika personer rekryteras under olika perioder 87
3.4.3 Varierande utbildning och erfarenhet bland handläggarna 90
3.5 Styrningen får genomslag i hur teamen arbetar 93
3.5.1 Team som stödjande och styrande i handläggningen 93
3.5.2 Att arbeta i varandras ärenden kan leda till andra bedömningar 94
3.6 Styrningen får genomslag i tillgång på och användning av stöd i handläggningen 96
3.6.1 Specialisterna används på olika sätt och handläggarnas tillgång till dem varierar 96
3.6.2 Användningen av försäkringsmedicinskt stöd har ändrats 99
3.6.3 Särskilda forum för att diskutera vissa ärenden 100
3.7 Styrningen får genomslag i sättet att utreda 101
3.7.1 Färre personliga möten och fler telefonkontakter 102
3.7.2 Rätten till ersättning medför fokus på läkarintyget 107
4 Ändringen i styrningens fokus påverkar alla aktörer i sjukskrivningsprocessen 113
4.1 Budskap om aktörernas ansvar sänds från alla nivåer och yrkesroller 113
4.2 Ändringar i fokus försvårar samarbetet med externa aktörer 115
4.2.1 ”Försäkringskassan har tagit andra aktörers ansvar tidigare” 115
4.2.2 Förändringar i ansvar och uppgifter mellan aktörer tar tid 116
4.3 Ändringar i fokus skapar felaktiga förväntningar 119
4.3.1 Förändringar i Försäkringskassans fokus leder till nya krav på externa aktörer 120
4.3.2 Låg kunskap om sjukförsäkringen i samhället leder stort behov av informationsinsatser 120
5 Diskussion och slutsatser 123
5.1 Summering 124
5.1.1 När regeringen betonar förtroende ändrar Försäkringskassan sin styrning i samma riktning 124
5.1.2 När regeringen betonar rättssäkerhet ändrar Försäkringskassan sin styrning i samma riktning 125
5.1.3 Styrförändringarna påverkar handläggningsverksamheten 126
5.2 Fokusändringarna leder till oförutsedda konsekvenser i handläggningen 130
5.2.1 Styrningens fokus påverkar tillämpningen 130
5.2.2 Arbetssätt och kunskaper förändras 131
5.2.3 Fokusändringar i styrning riskerar att försvaga handläggarprofessionen 132
5.2.4 Externa aktörer och samhället i stort får fel förväntningar 133
5.3 Reflektioner kring förändringar i styrningens fokus 134
5.3.1 Det är svårt att förutse hur styrförändringarna landar på lokal nivå i myndigheten 134
5.3.2 Det behövs uthållig styrning för att uppnå en låg och stabil sjukfrånvaro 135
5.3.3 Kommer historien att upprepa sig? 137
Referenser 143
Bilaga 1: Metod 149
Bilaga 2: Projektionerna 153
Bilaga 3: Bakgrunden till målet om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar 157
Bilaga 4: Att handlägga sjukpenning 163
Bilaga 5: Definitioner på begrepp som används i rapporten 169
Tom sida 2
Tom sida 171
RkJQdWJsaXNoZXIy NjAyMDA=