Rapport 2018-16

Inledning 28 socialförsäkringsutredningen pekar på detta och betonar även vikten av en stabil sjukfrånvaro på en hållbar nivå. 14 1.3.2 Regeringens styrning för att åstadkomma en stabil sjukfrånvaro Efter en period med ett ökat sjukpenningtal beslutade regeringen år 2002 om ett mål att sjukfrånvaron skulle halveras mellan åren 2003–2008, det så kallade halveringsmålet. Regeringen tillförde då resurser för att förstärka handläggningen av sjukförsäkringen. Under perioden minskade också sjukfrånvaron och den nådde sin lägsta nivå år 2010. När sjukpenningtalet var som lägst, förändrade regeringen sina prioriteringar i styrningen av Försäkringskassan. Från år 2009 har riksdag och regering ett övergripande mål att från- varon från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt låg och stabil nivå. Det innebär att sjukfrånvaron inte ska variera mer än inom ramen för normala säsongsvariationer. 15 Från år 2010 lyfte regeringen i regleringsbreven tydligare fram att det är viktigt att höja medborgarnas förtroende för Försäkringskassan. När en ny generaldirektör tillträdde hösten 2011 övergick myndig- heten successivt till att allt tydligare prioritera kunderna i styrningen. Regeringen lyfte fram arbetet med att höja allmänhetens förtroende för Försäkringskassan och för socialförsäkringen som den högst prioriterade frågan. Det blev senare Försäkringskassans övergripande mål för hela verksamheten. 16 Tilltron till Försäkringskassan ökade också under den perioden då förtroende var i fokus för styrningen. Många handläggare uppfattade sig då ha fått signaler om att det gene- rellt var ”bättre att fria än att fälla” när de beslutade om en sökande skulle få rätt till sjukpenning eller inte. 17 Under perioden 2010–2015 började sjukfrånvaron öka igen. Mellan dessa år ökade försäkrings- kostnaderna för sjukpenning från 18 miljarder kronor till 35 miljarder kronor. 18 14 SOU 2015:21. Mer trygghet och bättre försäkring , s.271 ff. 15 Prop. 2008/9:1 Budgetproposition för 2010. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk- dom och handikapp, s. 10. Se även regleringsbrev för Försäkringskassan åren 2009–2018. Se även regleringsbrev för Försäkringskassan åren 2009–2018. 16 ISF, Försäkringskassans produktivitet och effektivitet 2016 . Rapport 2017:6, s. 20–23. 17 Försäkringskassan, Gemensam kvalitetsanalys för Försäkringskassan. Juni 2015, s. 7. 18 ISF, Försäkringskassans produktivitet och effektivitet 2016 . Rapport 2017:6, s. 20–22.