Rapport 2018-16

Hur den skiftande styrsignalen – från förtroende till rättssäkerhet – får genomslag i handläggningen av sjukpenning 75 En handläggare säger: Jag har ju någonstans opponerat mig mot just det här med att Försäk- ringskassan kan ha ett mål på att man ska sänka sjuktalet. För Försäk- ringskassan sänker inga sjuktal om man inte pratar om avslag och indrag. Vi har inga möjligheter att sänka ett sjuktal annars, om vi bara tittar på Försäkringskassan. Ska Försäkringskassan vara med och sänka sjuktalet, då måste det vara i samarbete med vården, arbetsgivare och Arbets- förmedlingen. Men flera av de intervjuade lyfter också fram att det går att nå 9,0-målet på olika sätt. De säger att målet också kan tolkas som att fler ska återgå till arbete, och då tolkas målet mer positivt än om betoningen bara ligger på sänkta sjuktal. En handläggare säger följande: Det handlar inte om att vi har ett mål. Det handlar om fler till arbete och färre sjuka. Men det är klart, vill man se det negativt så tänker man att det är Försäkringskassan som har ett mål för att sänka sjuktalet. Men om man vänder på det handlar det egentligen om att vi vill ha fler i arbete. Även om det finns en medvetenhet om 9,0-målet på samtliga kontor så påpekar de flesta av de intervjuade handläggarna att de inte tänker på målet när de handlägger enskilda ärenden. I stället är rätten till ersättning och att följa rehabiliteringskedjans tidsgränser det som handläggarna tänker på när de handlägger ärenden. 3.3.2 Målen för handläggningen utgår från lagens tidsgränser i dag Försäkringskassan gör i dag betydligt fler kvantitativa uppföljningar än under perioden när fokus låg på ökat förtroende för myndigheten. Till skillnad från tidigare, när det exempelvis fanns mål om antal möten i handläggningen, utgår målen i dag från rehabiliteringskedjans tidsgränser. De intervjuade upplever att målen för handläggningen har en tyd- ligare koppling till lagen i dag jämfört med tidigare. Handläggarna följs upp på de bedömningar de gör vid dag 90 och dag 180, det vill säga rehabiliteringskedjans tidsgränser. Målet är att bedömningarna ska göras i tid i 85 procent av ärendena, och cheferna följer upp hur handläggarna ligger till i dessa bedömningar.