69
7.4
Tillgång till försäkringsmedicinsk rådgivare
vid omprövning
Vid intervjuerna framkom att tillgången till de försäkringsmedicinska
rådgivarna generellt är dålig på omprövningsenheterna. På två av
enheterna fanns under perioden som granskningen omfattade ingen
försäkringsmedicinsk rådgivare alls och på en enhet fanns en försäk-
ringsmedicinsk rådgivare under en halv dag, en gång i månaden.
Vid intervjuerna med omprövarna framkom att de gärna ville se fler
skriftliga yttranden från en försäkringsmedicinsk rådgivare redan i
grundbesluten. En anledning till att omprövarna ville ha skriftliga
yttranden var att de kände en osäkerhet om vad som framkommit vid
de gruppkonsultationer som genomförts i grundorganisationen och
vilket underlag som förevisats där. En annan anledning var, enligt
några omprövare, att vissa ärenden var svåra att bedöma. Som exem-
pel angavs ärenden där den försäkrade hade haft sjukersättning under
många år och därefter blivit inskriven vid Arbetsförmedlingen men
inte återfått arbetsförmågan och därför ansökt om sjukpenning.
7.5
Kvalitetssäkring, återkoppling och
uppföljning
I detta avsnitt diskuteras resultatet från granskningen avseende
Försäkringskassans kvalitetsarbete.
7.5.1
Kvalitetssäkring
För ärenden på grundnivå har Försäkringskassan som rutin att alltid
kvalitetssäkra kommuniceringsbreven, innan de skickas till de försäk-
rade. Syftet med kvalitetssäkringen är att säkerställa att beslutsunder-
laget är tillräckligt i förhållande till det beslut som handläggaren
överväger att fatta.
94
Att en kvalitetssäkring har gjorts antecknas i
journalen. Där antecknas också om kvalitetssäkringen föranlett någon
åtgärd.
Granskningen visar att kvalitetssäkring har genomförts i nästan alla
de ärenden som ISF har granskat (98 procent). Av de granskade
ärendena har 88 procent kvalitetssäkrats utan anmärkning eller annan
åtgärd.
94
Försäkringskassan (2004), s. 321.
