67
7.3
Möjlighet till utbildning och fördjupning
ISF:s intervjuer indikerar att varken handläggare eller omprövare får
möjlighet till fortbildning i den utsträckning de skulle önska.
De krav som ställs på produktion gör att handläggare inte tar sig den
tid de anser sig behöva till egen fördjupning i vägledningar, riktlinjer
eller på Försäkringskassans intranät. Tidsbristen gör att handläggarna,
framför allt på Tidig bedömning, har svårt att hinna uppdatera sig på
nyheter och förändringar. En handläggare på Fortsatt bedömning och
samordning uttrycker sig så här:
”Men det är för lite tid till sådant för man känner, i alla fall i perioder, att
det hinner man inte. Man slår bara en blick och sen måste man in i arbetet.
Det är för lite tid för reflektion, att uppdatera sig och att läsa vägledningar
och allt nytt.”
Omprövarna uppgav i intervjuerna att det finns utrymme för att hinna
uppdatera sig på nyheter och förändringar men att det hela tiden är en
balansgång mellan produktionskrav och fortbildning. Så här säger en
av omprövarna:
”Man fördjupar sig inte i vägledningen, utan man stressar på för att hinna.
Man vet ju vad man måste göra helt enkelt, vad som förväntas, vilket gör
att man inte tar på sig något annat.”
Några omprövare uppgav att de inte alltid tog sig tid, utan när arbets-
belastningen var hög var det ärendet som styrde när man måste upp-
datera sig på nyheter. Det fanns även omprövare som tyckte att det
var självklart att ta sig tid för uppdatering och hittade utrymme för
det, men de uppgav att det kunde variera från vecka till vecka.
Av intervjuerna med dem som handlägger sjukpenning vid Tidig
bedömning och Fortsatt bedömning och samordning framkom att ut-
bildning främst kommer de nyanställda till del. De flesta handläggare
skulle gärna se mer tid för utbildning. En specialist uttryckte att det är
svårt att motivera att kompetensen hos handläggarna ska höjas genom
utbildning, eftersom allt som tar tid från produktionen är något
negativt.
Många omprövare uppgav att de skulle behöva en särskild utbildning
i att skriva omprövningsbeslut. Enligt dem fanns det en sådan utbild-
ning för flera år sedan. Omprövarna uppgav bland annat att de gärna
ville ha exempel på vad ett beslut bör innehålla, vilka parametrar som
ska finnas och en ungefärlig motivering.
