61
Figur 9.
Andel av ärenden med ny information i samband med
begäran om omprövning.
Källa:
Information från aktgranskning. ISF:s bearbetningar.
Det kan finnas flera orsaker till att ytterligare utredning görs i liten
utsträckning. En förklaring kan vara att omprövarna inte anser att de
har tid att utreda. Vid två av omprövningsenheterna uppgav omprö-
varna att de sällan begär kompletteringar. Många av de intervjuade
omprövarna ansåg att organisationen kring och tillgången till de
försäkringsmedicinska rådgivarna var problematisk (se 7.4).
”Men min bestämda uppfattning överlag är att jag inte tycker att det
fungerar med försäkringsmedicinsk rådgivning längre.”
Omprövarna uppgav att det på grund av denna problematik hänt att de
har avstått från att konsultera en försäkringsmedicinsk rådgivare, trots
att de velat ha ett yttrande. Något som omprövarna framhöll var att
handläggningstiderna påverkas, om man begär ett skriftligt yttrande.
Underlag ska skrivas och skickas till den försäkringsmedicinska
rådgivaren, och när yttrandet sedan kommer in, ska det skickas till
den försäkrade. Omprövarna uppger att handläggningstiderna skulle
bli kortare, om de hade haft bättre tillgång till försäkringsmedicinsk
rådgivare. De riktlinjer som finns om försäkringsmedicinsk kom-
petens till omprövningsenheterna och de problem som omprövarna
har lyft fram kan möjligen förklara varför de försäkringsmedicinska
rådgivarna har rådfrågats i så få ärenden.
1%
8%
13%
25%
36%
39%
41%
Information från
arbetsgivaren
Intyg från sjukgymnast /
arbetsterapeut
Journaler
Läkarutlåtande
Ytterligare information
från den försäkrade
Läkarintyg
Övrigt
