59
rätt till sjukpenning även efter dag 181 i rehabiliteringskedjan
.85
Trots
detta prövades de försäkrade ändå mot den reguljära arbetsmarknaden
och ansågs ha arbetsförmåga där.
Ett annat exempel på ärenden där ISF bedömt att det funnits god
grund för ändring av beslutet vid omprövning är sådana där intyg från
läkare och psykologer avfärdats, eftersom de var utfärdade i efter-
hand. Ett av de granskade ärendena rörde en kvinna med en allvarlig
tvångsproblematik. Trots att det framgick av läkarutlåtande, läkar-
intyg och intyg från psykolog att kvinnan hade allvarliga besvär
sedan mycket lång tid tillbaka och att hon behandlats för besvären
under en längre tid, ansågs hon inte ha rätt till sjukpenning, eftersom
alla intyg var utfärdade i efterhand.
Övriga ärenden där ISF bedömt att det funnits god grund för att ändra
utan att någon ny utredning behövdes kan inte kategoriseras. Bedöm-
ningarna av rätt till sjukpenning är svåra varför sifferuppgifterna är
ungefärliga.
Att ett beslut kan ändras utan att ärendet tillförts någon ny informa-
tion kan vara ytterligare en indikation på att det sker en ny prövning,
detta eftersom omprövaren i dessa fall ansett sig kunna göra en ny
bedömning på samma underlag som förelåg vid grundbeslutet.
Figur 8.
Underlag för ändring vid omprövning
Källa:
Information från aktgranskning. ISF:s bearbetningar.
85
Prop. 2007/08:136, s. 67 och Försäkringskassan (2004), s. 206.
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
Nytt medicinskt underlag som den
försäkrade inkommit med vid begäran
om omprövning
Annan utredning (förutom FMR) på
Försäkringskassans initiativ
FMR-‐utlåtande som gör annan
bedömning på samma medicinska
underlag som förelåg vid grundbeslutet
FMR-‐utlåtande med anledning av nytt
medicinskt underlag
Samma underlag som grundbeslutet
Antal ändrade beslut
