79
8.2
En rättsosäker omprövning?
Sannolikheten för ändring av grundbeslutet vid omprövning skiljer
sig åt mellan omprövningsenheterna. Eftersom ärendena fördelas
utifrån den dag i månaden som den försäkrade är född, bör skillnaden
i ändringsfrekvens inte bero på skillnader i det underlag som legat till
grund för grundbesluten. Orsakerna till skillnaderna kan vara flera.
Det råder en osäkerhet bland omprövare om vad en omprövning
faktiskt innebär, och enligt intervjuerna finns det två olika synsätt
inom Försäkringskassan. Att det finns två olika synsätt kan möjligen
bidra till att förklara skillnaderna i ändringsfrekvens mellan de olika
omprövningsenheterna. Ett synsätt är att omprövarna endast ska kon-
trollera om beslutet är juridiskt korrekt och inte göra någon ny egen
bedömning. Om ett beslut är fattat inom lagens ramar, finns det inga
skäl till att ändra det. Ett annat synsätt är att omprövarna inte är
beroende av grundbeslutet, utan ska göra en ny förutsättningslös
prövning.
Försäkringskassan har också uppmärksammat att det är ett problem
att det inte är givet vad en ny prövning innebär. Därför har Försäk-
ringskassan angett följande i en handlingsplan från november 2012:
101
”Vi ska definiera/utveckla vad vi menar med en fullständig sakprövning i
varje omprövningsärende. Rollen som omprövare behöver definieras så att
alla omprövare har en gemensam bild av vad yrkesrollen innebär. Enligt
uppgift från omprövarna framgår att man gör och tänker olika vilket är
olyckligt för kunden då resultatet i liknande ärendet blir olika. Det finns
uppenbara risker för rättsförluster för kunderna.”
Den kvalitetssäkring som gjordes vid en av omprövningsenheterna
under den period som granskningen omfattar, och som innebar att
endast de beslut som omprövaren avsåg att ändra granskades kan
också ha påverkat benägenheten att ändra besluten. En sådan
kvalitetssäkring kan därför inte rekommenderas.
Vid aktgranskningen gjordes en bedömning av om det fanns grund
för att ändra ytterligare beslut än dem som redan hade ändrats vid
omprövningen. Enligt ISF:s bedömning fanns god grund för ändring i
ytterligare cirka 50 av de ärenden som inte redan hade ändrats. Om
den omprövningsenhet som ändrade i lägst omfattning skulle ha
ändrat sina ärenden i samma omfattning som övriga omprövnings-
enheter skulle 26 av de ärenden som inte redan hade ändrats ha
ändrats.
101
Försäkringskassan (2012e).
