58
Eftersom ärendena fördelas mellan de olika omprövningsenheterna
utifrån den dag i månaden då den försäkrade är född, bör skillnaden i
ändringsfrekvens inte bero på skillnader i kvaliteten i det underlag om
låg till grund för grundbesluten. Skillnaden i ändringsfrekvens mellan
enheterna har därför med stor säkerhet andra förklaringar. En för-
klaring kan vara att man har olika synsätt på vad en omprövning
innebär vid olika omprövningsenheter. Låg ändringsfrekvens skulle
då indikera att den omprövning som görs är summarisk och inte en ny
fullständig prövning.
Med anledning av skillnaderna i ändringsfrekvens mellan enheterna
och de olika synsätt om vad en omprövning innebär som råder inom
Försäkringskassan har ISF gjort en egen bedömning av om de beslut
som inte hade ändrats vid omprövning borde ha ändrats. Denna be-
dömning kan ge en uppfattning om vilken ändringsfrekvens som är
adekvat. En bedömning gjordes även av om underlaget varit till-
räckligt. Enligt ISF:s bedömning hade det funnits god grund för att
ändra ytterligare cirka 50 ärenden helt eller delvis. Totalt sett mot-
svarar detta cirka en fjärdedel av de ärenden som inte hade ändrats
vid omprövning. Om alla omprövningsärenden hade ändrats enligt
ändringsfrekvensen i Göteborg och Jönköping/Norrköping, så hade
26 ärenden ändrats utöver dem som redan ändrats vid omprövning.
Orsakerna till att ISF bedömt att det funnits god grund för ändring
utan att någon ny utredning behövdes varierar. Många av ärendena
(8) rörde bedömningen av arbetsförmågan mot den reguljära
arbetsmarknaden. De bedömningar som Försäkringskassan har gjort
är mycket strikta, och det är många gånger svårt att föreställa sig
vilken typ av arbete som de försäkrade skulle kunna klara med tanke
på sina allvarliga besvär. Följande exempel på hur ett arbete på den
reguljära arbetsmarknaden beskrivs är hämtat från ett grundbeslut:
”Din funktions- och aktivitetsförmåga anses inte vara nedsatt med minst
en fjärdedel i förhållande till ett tillrättalagt arbete i en välanpassad
arbetsmiljö där kraven är ställda utifrån dina egna förutsättningar med
frihet att arbeta i egen takt utan några krav på problemlösning.”
Några ärenden rörde personer som hade olika former av subventio-
nerade, skyddade arbeten såsom anställning med lönebidrag eller
inom Samhall. Denna typ av arbeten ingår inte i den reguljära
arbetsmarknaden enligt förarbetena och Försäkringskassan skriver i
sin vägledning att den försäkrades arbetsförmåga i de flesta fall
kommer att bedömas vara nedsatt och att den försäkrade i så fall har
