17
Försäkringskassan genomför också andra typer av kontinuerliga kon-
troller.
13
Försäkringskassan konstaterar dock, i en nyligen publicerad
översyn av sin kontinuerliga kvalitetskontroll, att det saknas en myn-
dighetsövergripande definition av kvaliteten i handläggningen. Där
konstateras också att kvalitetsaspekter såsom genomströmningstider
och bemötande inte följs upp inom ramen för den kontinuerliga kvali-
tetskontrollen.
I rapporten väcks även frågan om kvaliteten påverkas i
negativ riktning genom alltför höga krav på produktionstakt.
14
Försäkringskassan har också genomfört en kvalitativ undersökning av
om personer, som varit eller är sjukskrivna, förstår informationen i
kommuniceringsbreven (se avsnitt 3.2). Undersökningen visar att
kommuniceringsbreven ansågs svåra och att allt innehåll inte uppfat-
tades, även om det gick att förstå. Den enda information personerna i
undersökningen uppfattade var att de riskerade att bli av med sin
sjukpenning. Samtliga deltagare i undersökningen skulle, om de fått
kommuniceringsbreven som ingick i undersökningen, ha ringt
Försäkringskassan för ytterligare information.
15
Försäkringskassan har i den senast publicerade kvalitetsrapporten (för
andra kvartalet 2012) konstaterat att det inte finns entydiga resultat i
någon riktning avseende den samlade bedömningen av kvaliteten i
sjukpenninghandläggningen. De försäkrade är dock enligt rapporten
generellt sett inte nöjda med handläggningstiderna, och de har svårt
att förstå Försäkringskassans beslutsbrev. Men i de flesta fall fattar
Försäkringskassan rätt beslut i bedömningen av rätten till sjukpen-
ning, och det finns i ökad utsträckning ett tillräckligt beslutsunderlag.
Antalet omprövningar har minskat, vilket Försäkringskassan tolkar
som att rätt beslut fattas i större utsträckning än tidigare.
16
Beslut om sjukpenning har studerats även av andra. I avhandlingen
Det dubbla statushandikappet och sjukförsäkringens moraliska prak-
tiker
finner Peter Hultgren att skälen för avslag kan delas in i fyra
kategorier: den första är att den försäkrade inte är sjuk nog, den andra
är att den försäkrade inte är arbetsoförmögen nog, den tredje att den
försäkrade arbetat för mycket i relation till den omfattning av sjuk-
penning som sökts och den fjärde är den försäkrades sjukskrivnings-
historik.
13
Till exempel Qben, VIK-UT och KUVEN.
14
Försäkringskassan (2012d).
15
Försäkringskassan (2012c).
16
Försäkringskassan (2012b).
