15
2
Tidigare utredningar
I detta kapitel redovisas tidigare utredningar om kvaliteten i hand-
läggningen av sjukpenning och beslutsmotiveringar.
I en departementspromemoria från år 2011 konstaterades att Försäk-
ringskassan har goda ambitioner och bra riktlinjer för kommunikation
av beslut och bedömningar. Arbetsgruppen konstaterade samtidigt att
det finns behov av att närmare granska hur kommunikationen funge-
rar i praktiken. I samma promemoria betonades också att det är vik-
tigt att Försäkringskassan återför erfarenheter från omprövningen till
övriga organisationen, eftersom erfarenheterna är en viktig kunskaps-
källa.
8
ISF har i två tidigare rapporter berört frågan om kvaliteten på Försäk-
ringskassans beslutmotiveringar. I rapporten
Beslut om sjukersättning
(2011:7) konstaterades stora brister i beslutsmotiveringar avseende
beslut om sjukersättning. Avslagsbeslut motiverades bättre än bifalls-
beslut, men brister fanns även bland avslagsbesluten. I en del ärenden
fanns en tydlig motivering någonstans i akten men inte i det beslut
som skickades till den försäkrade.
I rapporten
Graviditetspenning och sjukpenning vid graviditet
(2011:16) bedömdes beslutsmotiveringarna vara bristfälliga i 34 pro-
cent av de beslut på grundnivå som gällde avslag vid ansökan om
graviditetspenning. En vanlig brist var att det inte framgick vad som
varit avgörande för Försäkringskassans bedömning. Det var svårt att
förstå om, och i så fall hur, de uppgifter som den försäkrade lämnat
hade haft betydelse för beslutet. Hänvisningar till domar och till Riks-
försäkringsverkets rättslägesanalys var mycket bristfälliga och ibland
direkt felaktiga. Beslutsmotiveringarna vid avslag om sjukpenning
bland gravida bedömdes vara bristfälliga i 17 procent av ärendena.
Detta resultat baserades dock på ett litet antal granskade ärenden.
8
Ds 2011:18, s. 115-116 och s. 118.
