40
nominella lönetillväxt med mera som ovan. Resultaten presenteras i
tabell 7, som visar effekten under år 2011 av olika tjänstetid för en
60-åring och en 55-åring i respektive avtal.
Tabell 7.
Premier beroende på olika lång tjänstetid för en 60-åring
och en 55-åring, år 2011
60-åring
55-åring
Lön1
Lön2
Lön3
Lön1
Lön2
Lön3
ITP:
0 år
7.4
11.5
16.9
7.0
9.5
14.7
10 år
7.6
14.4
19.7
6.9
10.7
15.7
KAP-KL:
0 år
4.5
8.7
14.0
4.5
6.9
11.8
10 år
4.5
10.4
17.1
4.5
5.7
13.3
PA 03:
0 år
9.0
13.3
18.4
8.1
10.9
16.0
10 år
8.8
11.7
17.0
7.6
8.2
13.5
Resultaten visar att premien varierar med tidigare tjänstetid, dock
främst för lön2 och lön3, medan effekterna är marginella för lön1.
Det är förväntat, eftersom premien i allmänhet är känsligare för löner
över taket i socialförsäkringen. Man kan också notera att skillnaderna
som beror på tjänstetid är större för den som är närmare pensions-
åldern. Förklaringen är att tiden som återstår att finansiera förmånen
är kortare. Det finns dock en intressant skillnad mellan sektorerna. I
två av sektorerna, ITP och KAP-KL, är premierna märkbart lägre för
dem med kortare tjänstetid. För PA 03 pekar dock resultaten i motsatt
riktning. Det är något dyrare (ur premiehänseende) för en statlig
arbetsgivare att nyanställa en 60-åring från annan sektor jämfört med
att välja en 60-åring som har befunnit sig i statlig tjänst under 10 år
dessförinnan. Man kan dock notera att skillnaderna är ganska små.
Det kan finnas flera förklaringar till det omvända resultatet för staten.
De som har 10 års tjänstetid omfattas exempelvis av fribrev utifrån
regler som gällde i det gamla avtalet PA-91. En annan förklaring är
den årliga indexering av fribrevet som görs gentemot prisbasbeloppet.
Inom staten bekostas indexeringen endera genom försäkringsrörel-
sens överskott eller genom den kollektiva värdesäkringspremien,
vilket inte ingår i räkneexemplet. Inom KAP-KL bekostar varje
arbetsgivare själv indexeringarna. ”Indexeringskostnaden” ingår
