49
ar. Premien är i allmänhet något lägre i KAP-KL och PA 03 än i ITP.
För KAP-KL beror detta delvis på att en större del av KAP-KL-
kollektivet har avgiftsbaserade pensioner. För PA 03 är en delförkla-
ring att förmånsnivåerna är något lägre än inom ITP2. En annan för-
klaring är att det finns en större del kollektiva premier inom staten,
vilka delvis kan knytas till pensionsförmåner i stort.
Beräkningarna har genomförts för åren 2011 och 2021. För ITP-
området och KAP-KL-området visar beräkningarna att pensionspre-
mierna blir något lägre i framtiden. Allmänt kan konstateras att av-
giftsbestämda pensioner, såsom det nya avtalet ITP1, resulterar i lägre
premier. För PA 03 – med de antaganden som gäller i beräkningsex-
emplen – blir premierna dock något högre över tid för dem med hög
inkomst. Anledningen torde vara att övergången till fribrevsteknisk
premieberäkning skedde senare i staten än inom ITP.
Som förväntat får en löneökning störst effekt på premien ju färre år
som återstår till ordinarie pensionsålder. Om det är flera år kvar till
pension, kan den premieökning, som beror på höjd lön betalas under
många år. Om det däremot relativt få år kvar till pension, får samma
löneökning en större effekt på pensionspremien eftersom ökningen av
förmånen ska betalas under en kortare tid. I andra fall förändras pre-
mien (i procent av lön) inte alls till följd av en löneökning. Förkla-
ringen är då att typfallet enbart har lön under taket i socialförsäkring-
en och därtill har en avgiftsbestämd pension. Man kan dock notera att
premien i relation till lönen kan stiga även för anställda som enbart
har avgiftsbestämd pension, om de har lönedelar över taket.
Premieförändringar som beror på en löneökning är större i ITP jäm-
fört med KAP-KL och PA 03. Det beror på att samma löneökning i
KAP-KL och PA 03 får ett mindre genomslag, eftersom underlaget
beräknas utifrån ett genomsnitt av de senaste lönerna. Pensionsunder-
laget i ITP bygger på den senaste lönen.
Inom två av avtalsområdena, ITP och KAP-KL, finns det en tydlig
effekt på premien av tidigare tjänstetid vid nyanställning av en äldre
person. Ju kortare samordningsbar tjänstetid personen har, desto lägre
blir den premie som den nya arbetsgivaren ska betala. Inom staten
finns inte samma tydliga skillnad. För den statliga arbetsgivaren är
det i princip likvärdigt i premiehänseende om en nyanställd 60-åring
har noll eller tio år av tidigare statlig tjänstetid.
Vidare visar typfallsberäkningarna att kostnaden för avgång genom
pension uppgår till ungefär hälften av kostnaden för fortsatt anställ-
