38
Tabellen visar på vissa intressanta avvikelser jämfört med exemplet
från ITP. För det första är premieförändringarna till följd av en löne-
ökning mindre i KAP-KL. Det beror på att samma löneökning i KAP-
KL får ett mindre genomslag eftersom underlaget beräknas utifrån ett
genomsnitt av flera tidigare löner. Vanligtvis är det den sista lönen
som bestämmer underlaget i ITP. Att premieförändringarna är mindre
i KAP-KL beror också på att förmånsnivån är något högre inom
ITP2. För det andra resulterar faktisk en löneökning för äldre med låg
inkomst (lön1) i en något minskad totalpremie som andel av lön. En
förklaring till detta är att denna grupp endast har avgiftsbestämd
ålderspension (som alltid är 4,5 procent av lönen). En annan förkla-
ring är att gruppen har en tidigare intjänad pensionsrätt från tiden före
år 1998, som inte påverkas i kronor när lönen ökar, vilket i sin tur
beror på att den pensionsrätten redan är fastställd. I totalpremien ingår
värdesäkringskostnaden för pensionsrätt från tiden före år 1998
(IPR9712). Som andel av den högre lönen faller därför totalpremien
för dessa personer.
När det gäller PA 03 kan man notera att premien (liksom för KAP-
KL) är mer okänslig för löneökningar jämfört med ITP, se tabell 6.
Även inom staten beräknar man pensionsunderlaget utifrån ett
genomsnitt av flera tidigare löner. Det är speciellt de äldsta och de
mest välbetalda som får en ökad premie.
Gemensamt för alla tre sektorer är att störst premieökning (i procent-
enheter) till följd av en löneökning finns för mellaninkomstgruppen
(lön2). Denna grupp passerar taket i socialförsäkringen vid ungefär
50 års ålder (i frånvaro av den extra löneökningen). Uppenbarligen
betyder de ytterligare förmånerna till följd av löneökningen mer för
deras premie än vad samma löneökning betyder för höginkomst-
gruppen (lön3).
