80
Det finns således anledning att tro att det synsätt som innebär att
grundbeslutet endast ska ändras om det är uppenbart fel medför att
Försäkringskassan ändrar för få ärenden vid omprövning.
Om omprövningsenheterna vid Försäkringskassan har olika uppfatt-
ningar om vad en omprövning innebär och därmed behandlar ären-
dena olika, är detta inte acceptabelt. Det synsätt som bör råda, är att
omprövaren inte är beroende av grundbeslutet utan gör en ny,
förutsättningslös prövning.
8.3
Kvantitet inverkar på kvalitet
En av de huvudsakliga förklaringarna till de kvalitetsproblem som har
identifierats i rapporten kan vara den produktionsstyrning som alla de
intervjuade nämner. Samtliga intervjuade anger att kvalitet är mycket
viktigt men att kvantiteten alltid är högst prioriterad. På direkt fråga
om handläggarna känner att de har tillräckligt med tid för arbetet med
att skriva väl genomarbetade beslut, svarar de flesta nej. Även enhets-
chefer och specialister menar att handläggarna anser sig ha för lite tid
för detta arbete. Även omprövarna har fokus på kvantitet.
De krav som ställs på produktionen gör att handläggare inte tar sig
den tid som de anser sig behöva till egen fördjupning i vägledningar,
riktlinjer eller på Försäkringskassans intranät. Tidsbristen gör också
att handläggare och omprövare har svårt att hinna uppdatera sig på
nyheter och förändringar.
Det kan även vara möjligt att den upplevda bristen på tid påverkar
Försäkringskassans rutiner för att öka kvaliteten negativt. Av inter-
vjuerna vid omprövningsenheterna framgick att omprövarna mycket
sällan använder den blankett som finns för återkoppling, trots att de
mycket ofta ser brister i besluten på grundnivå. Vid tillfället för inter-
vjuerna hade man inte gjort någon sammanställning eller uppföljning
av de återkopplingar som kommit in till enheterna. Eftersom dessa
återkopplingar troligtvis innehåller värdefulla erfarenheter och möj-
ligtvis återkommande problem, skulle en sådan uppföljning vara
värdefull.
Troligtvis påverkas även förutsättningarna för att göra en ny prövning
vid omprövning av tidsbrist. Att utreda ärenden tar tid. Vid gransk-
ningen har ISF funnit att kompletterande utredningar sällan görs vid
omprövning men att ytterligare utredning skulle kunna ha gjorts i ett
flertal ärenden.
