90
Intervjuer med handläggare och enhetschefer vid omprövnings-
enheterna i Jönköping, Stockholm och Göteborg gjordes i maj–juli
2012. Sammanlagt intervjuades 10 omprövare och 5 enhetschefer.
Intervjuerna med omprövarna behandlade processen för omprövning,
förutsättningar för och innebörden av en ny förutsättningslös pröv-
ning, kvaliteten på grundbesluten, tillgång till stöd, återkoppling till
handläggare på grundnivå samt uppföljning och återkoppling på eget
arbete. Intervjuerna med enhetscheferna omfattade deras uppfattning
om omprövarnas behov av stöd samt uppföljning och återkoppling.
Dessutom har samtal förts med kompetensutvecklare vid Verksam-
hetsstöd Kompetensforum, chefen för Rättsavdelningen, represen-
tanter för Verksamhetsområde Processjuridik vid Rättsavdelningen
och chefen för Verksamhetsområde Sjukpenning, samordning och
partnersamverkan vid avdelningen för Försäkringsprocesser. Dessa
samtal behandlade mer övergripande frågor om utbildning, ledning,
styrning och prioriteringar. Vilka frågor som skulle behandlas
meddelades i förväg. Vid dessa samtal fördes minnesanteckningar.
Intervjuresultaten illustreras genom citat. För att öka läsbarheten har
citaten genomgått viss grammatisk redigering. Det meningsbärande
innehållet har dock inte förändrats. Vissa citat har kortats, också detta
för att öka läsbarheten. Detta markeras, i enlighet med Språkrådets
rekommendation, med utelämningstecknet […].
Registerdata
För försäkrade som fick ett avslagsbeslut eller indragningsbeslut
under perioden den 22 september–22 december 2011 har register-
information på individnivå inhämtats. Dessutom har samlad statistik
om dem som hade en pågående period med sjukpenning och dem som
fick beslut om beviljad sjukpenning den 22 september–22 december
2011 inhämtats.
Det finns två huvudsakliga syften med studier av registerdata. Det
första är att demografiskt och socioekonomiskt beskriva försäkrade
som fick ett negativt beslut om sjukpenning under studieperioden i
relation till dem som fick ett positivt beslut. Det andra syftet är att
med socioekonomiska och demografiska variabler jämföra försäkrade
som begärt att deras grundbeslut skulle omprövas med dem som inte
gått vidare.
