56
Omprövningen ska göras utifrån det beslutsunderlag som fanns vid
tidpunkten för grundbeslutet och det material som åberopats i begäran
om omprövning. Beroende på vad den försäkrade framför i sin
begäran om omprövning eller vad som framgår av handlingarna, kan
det dock ibland krävas ytterligare utredning för att ett fullständigt
omprövningsbeslut ska kunna fattas.
84
Enligt vad som framkommit vid intervjuerna med omprövarna råder
det en osäkerhet om vad en omprövning faktiskt innebär. Det
illustreras av följande citat från intervjuerna:
”Det är mycket diskussion vad en fullständig prövning är hela tiden,
tycker jag. Det är mycket diskussion om det, och det är egentligen ingen
som vet känns det som.”
”Vi har fått lite olika bud där, och vi håller fast vid att vi ska göra en ny
fullständig prövning i vår tolkning, jag vet inte hur.”
I intervjuerna har också framkommit att det råder två olika synsätt vid
Försäkringskassan om vad en omprövning innebär. Gemensamt för
bägge synsätten är att omprövaren går igenom allt material i akten
innan beslut fattas. Skillnaden består i främst i vilken typ av prövning
som görs.
Det ena synsättet beskrevs, enligt omprövarna, som en summarisk
prövning:
”Vi ska endast göra en juridisk tolkning av om grundbeslutet är juridiskt
korrekt, vi ska inte sitta och göra bedömningar.”
Synsättet beskrevs också så här:
”Vi ska se om det beslut som är fattat ryms inom lagens ramar, och om det
gör det, då så skulle det inte i så fall vara skäl för ändring.”
Prövningen som görs enligt detta synsätt liknar, enligt omprövarna,
den prövning som görs vid ändring vid uppenbara felaktigheter, enligt
113 kap. 3 § socialförsäkringsbalken.
Det andra synsättet som beskrevs är att omprövarna inte är beroende
av grundbeslutet, utan gör en ny bedömning av underlaget. En
omprövare uttryckte:
”Vi anser att vi kan göra en annan bedömning på samma material.”
84
Försäkringskassan (2010a).
