48
I de ärenden där synpunkter har kommit in, nämner Försäkrings-
kassan vanligtvis i beslutet att dessa har kommit in (80 procent).
Däremot förklarar Försäkringskassan bara i 11 procent av besluten
varför synpunkterna inte har lett till någon ändring av förslaget till
beslut.
Att invändningarna i så liten utsträckning bemöts i besluten kan ha
flera orsaker. En förklaring kan vara att Försäkringskassans väg-
ledning om sjukpenning innehåller skrivningar som kan tolkas som
att handläggarna inte ska lägga så stor möda på att bemöta den för-
säkrades invändningar. I vägledningen står det att om det kommer in
uppgifter under kommuniceringstiden, som inte medför en annan
bedömning, så ska det framgå av beslutet att dessa har beaktats men
att de inte medför en annan bedömning.
69
Vidare anges i riktlinjerna
Att skriva beslut i Försäkringskassan
att handläggaren inte behöver
förklara alla faktorer som har kommit fram i utredningen och vad de
har betytt för beslutet. Det står också att handläggaren inte behöver
bemöta varje argument som den enskilde har fört fram. Däremot ska
handläggaren bemöta det som är viktigt i det enskilda ärendet.
70
En annan förklaring kan vara att olika handlingar ges olika bevis-
värde vid Försäkringskassans bedömning. I ett ärende om sjukpen-
ning finns en mängd olika uppgifter som var för sig eller samman-
tagna kan utgöra stöd för att arbetsförmågan är nedsatt. Förutom det
läkarintyg, som normalt krävs i sjukpenningärenden,
71
kan det röra
sig om den försäkrades egna uppgifter, uppgifter från andra myndig-
heter (till exempel utredningar gjorda av Arbetsförmedlingen) eller
uppgifter från andra vårdgivare än läkare (till exempel sjukgymnaster
och arbetsterapeuter).
Högsta förvaltningsdomstolen har i en nyligen meddelad dom särskilt
framhållit att även om det är Försäkringskassans uppgift att bedöma
om arbetsförmågan är nedsatt av medicinska skäl, så kan en utredning
om arbetsförmåga från Arbetsförmedlingen vara till god ledning vid
en bedömning av den försäkrades arbetsförmåga.
72
I aktgranskningen
har noterats att Försäkringskassan ofta enbart tar hänsyn till läkar-
intygen när bedömning av arbetsförmågan görs.
69
Försäkringskassan (2004), s. 338.
70
Försäkringskassan (2005), s. 21.
71
27 kap. 25 § socialförsäkringsbalken.
72
HFD 2012 not 16 (målnummer 3174-11).
