52
I Sverige har man valt att ha stora kollektivavtalade tjänstepensions-
system utöver den allmänna pensionen. Huvudsyftet är att täcka in-
komstbortfall över intjänandetaket i den allmänna pensionen. En lös-
ning på problemet skulle vara att man genomför en allmän höjning av
taket. Det skulle innebära att behovet av tjänstepensioner reduceras,
och därmed minskar den snedvridning av incitamentsstrukturen som
uppstår genom höga tjänstepensionspremier. Det är värt att notera att
man har valt andra lösningar för det allmänna pensionsåtagandet i
andra länder, exempelvis Finland. Där är ålderspensionerna helt lag-
stiftade, och det finns inte något tak på pensionen i form av ett maxi-
malt belopp.
Det är inte oproblematiskt att genomföra en höjning av taket i den
allmänna pensionen. Nedan ges en fingervisning om dessa problem,
utan anspråk på att ge en heltäckande bild. En uttömmande utredning
om vad det skulle betyda ligger utanför uppdraget för denna rapport.
En omedelbar generell höjning av taket är orealistisk, eftersom det
skulle innebära stora ofinansierade pensionsrätter. Låt oss i stället
anta att höjningen av taket görs stegvis för en födelsekohort i taget.
En sådan förändring har fördelen att pensionsrätter åtföljs av inbetal-
ade avgifter. Nackdelen är att övergångstiden är lång och att mild-
ringen av huvudproblemet märks först efter lång tid. Vidare kommer
statens skatteintäkter att påverkas. Den del av ålderspensionsavgiften
som arbetsgivaren betalar in (10,21 procent) och som ligger över in-
tjänandetaket, tillfaller inte den autonoma delen av ålderspensions-
systemet utan går till statsbudgeten. Om man inför nya pensionsrätter
inom det allmänna pensionssystemet genom en höjning av intjän-
andetaket, så krävs det att en större del av dessa avgifter i stället
tillfaller ålderspensionssystemet för att finansierar de nya pensions-
rätterna. Annars riskerar höjningen av taket att påverka den finan-
siella stabiliteten i den autonoma delen av ålderspensionssystemet.
Vidare kommer kostnaden för den statliga ålderspensionsavgiften,
som staten betalar för dem som saknar arbetsgivare eller
39
Det finländska pensionsskyddet består i huvuddrag av två lagstadgade pensionssystem, näm-
ligen folkpensionssystemet och arbetspensionssystemet. Skyddet i arbetspensionen har arbete
som utgångspunkt. Arbetspensionspremierna står i proportion till den försäkrades lön eller
arbetsinkomst. Arbetspensionen räknas ut på basis av lönen eller arbetsinkomsten. Den som
inte har förvärvsarbetat har i pensionsåldern en minimitrygghet i form av den bosättnings-
baserade folkpensionen och garantipensionen. Varje anställning och företagarperiod ger
pension (se
.
