46
Två exempel från granskningen illustrerar hur en redovisning endast
av omständigheter som kan tala för rätt till sjukpenning, minskar den
försäkrades möjlighet att förstå varför rätt till sjukpenning inte
föreligger. I det ena beslutet skriver Försäkringskassan:
”Du är helt sjukskriven på grund av depression. Sjukdomen medför
koncentrationssvårigheter, nedsatt grundstämning, skuldkänslor,
lättirritation och nedsatt prestation och arbetsförmåga. Du är helt
initiativlös och är rädd att träffa människor.
Du är arbetslös och din arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till
arbeten på den reguljära arbetsmarknaden.
Utifrån de här uppgifterna överväger Försäkringskassan att inte betala
någon sjukpenning till dig från och med[...]”
I det andra beslutet står det:
”Av de medicinska handlingarna i ditt ärende framgår att du har begränsad
förmåga att arbeta till följd av bipolär sjukdom typ II, social fobi,
paniksyndrom och ätstörning. Det beskrivs funktionsnedsättning i form av
spänd och ångestfylld. Blir blockerad och insufficient vid krav på
förändringar. Rör dig stelt och hämmat, klagar över värk.
Sömnsvårigheter. Energifattig. Stresskänslig. Rädd för mediciner samt har
sväljningssvårigheter. De aktivitetsbegränsningar som redovisas medför
att du inte kan fungera i samhället på grund av din ångest och fobi. Du
klarar inte av fysiskt kroppsarbete på grund av värk. Du är fobiskt rädd för
att åka buss.
För rätt till sjukpenning krävs att arbetsförmågan är nedsatt med minst en
fjärdedel på grund av sjukdom. För den som är arbetslös gäller att man
bara kan få sjukpenning om man inte kan utföra något arbete på den
reguljära arbetsmarknaden.
Utifrån inkommen komplettering bedömer Försäkringskassan att de
medicinska uppgifterna som där framkommer inte tillför något nytt som
styrker sådan funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning att rätt till
sjukpenning finns. Eftersom du är arbetslös bedöms arbetsförmågan i
förhållande till alla arbeten på den reguljära arbetsmarknaden.”
I ett omprövningsbeslut skriver Försäkringskassan:
”I läkarintygen framgår det att du har en tilltagande trötthet, svårt att
hantera barngruppen, gråter mycket, får aggressiva utbrott, känner
uppgivenhet och kognitiv trötthet. Enligt de läkarundersökningar som har
gjorts är du ledsen, orolig, har lufthunger, ångest och gråter under
samtalet. Din aktivitetsbegränsning det vill säga din nedsättning av
arbetsförmågan består av att du inte klarar barngruppen i förskolan ännu.
Du har svårt att fokusera och hålla tråden. Du klarar inte att knyta an till
nya barn och föräldrar.
