17
1.2
Syfte
Syftet med granskningen har varit att:
−
göra en övergripande kartläggning av de assistansföretag som
yrkesmässigt bedriver verksamhet med personlig assistans
enligt 51 kap. Socialförsäkringsbalken (SFB) på assistans-
marknaden
−
jämföra förutsättningarna för olika anordnarkategorier på
assistansmarknaden utifrån utformningen av den statliga
assistansersättningen (timschablonen)
−
beskriva hur mycket av den statliga assistansersättningen som
används till löne- och lönebikostnader för personliga assisten-
ter och till övriga kostnader samt vilka vinster som assistans-
företagen gör.
Granskningen är alltså inte inriktad mot fusk och överutnyttjande
inom assistansersättningen. Sedan tidigare är det emellertid känt att
de svaga bedömningsinstrument som Försäkringskassan har för att
bedöma rätten till assistansersättning har bidragit till överutnyttjande.
Det har lett till att regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram
ett underlag för bättre bedömningar för rätten till personlig assistans.
1.3
Avgränsningar
Granskningen syftar inte till att granska kvaliteten i utförandet av per-
sonlig assistans. Syftet är inte heller primärt att undersöka orsakerna
till kostnadsutvecklingen i assistansersättningen. Granskningen har
därutöver inte syftat till att undersöka under vilka villkor personliga
assistenter arbetar, även om den omständigheten har nära samband
med hur assistansanordnare använder assistansersättningen. Här kan
dock hänvisas till den undersökning Socialstyrelsen har gjort om
personliga assistenters arbetsvillkor, vilken bland annat visar att
arbetet som personlig assistent har låg status och låg lön. Arbetet
betraktas också som ett genomgångsyrke och lider av rekryterings-
problem.
5
Socialstyrelsen (2011).
6
Socialstyrelsen (2007).
