15
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Privata aktörer har fått ett allt större utrymme vid produktionen av
välfärdstjänster i Sverige under senare år. Utvecklingen startade
under de första åren på 1990-talet, men det är under de senaste åren
som ökningen tagit ordentlig fart. Ökningen under 2000-talet har
skett genom tillkomsten av fler och större vinstsyftande privata
aktörer, medan icke vinstsyftande aktörer stod för den inledande
expansionen under 1990-talet.
Ökningen av privatiseringarna skedde i början huvudsakligen inom
ramen för entreprenadmodellen. Den innebär att offentliga beställare
och finansiärer (kommunen, landstingen eller staten) köper in tjänster
från privata aktörer enligt kontraktsavtalade villkor. Successivt har ett
skifte mot kundvalsmodeller skett. Konsumenterna (välfärdskund-
erna) väljer själva bland godkända producenter. Lagen om valfrihets-
system infördes år 2009, med syfte att stärka kundernas valmöjlig-
heter. Tanken var att öka pluralismen och främja småföretagen.
Skolan fick denna modell när friskolereformen introducerades. I dag
är valfrihetssystem införda även för hälsovård och sociala tjänster.
Det är svårt att generellt avgöra om välfärden har blivit bättre eller
sämre i och med de privata aktörernas ökade aktivitet på marknaden
för social omsorg. Den forskning som finns om omsorg för äldre och
funktionsnedsatta personer visar inte på några entydiga effekter på
vare sig kvalitet eller effektivitet av konkurrensutsättning. Forsk-
ningen visar inte heller ökat inslag av valmöjligheter
Det finns undersökningar som visar att brukare med privata anordnare
är mest nöjda med sin personliga assistans och att de med kommunal
Både under-
sökningar om kundnöjdhet och mera specifika kvalitetsmått ger en
blandad bild.
1
Hartman Laura m.fl. (2011).
