16
anordnare är minst nöjda
Skatteverke
Det kan finnas flera förklaringar till det. I
granskningen pekas bland annat på att brukarens rätt till självbestäm-
mande tillgodoses på ett bättre sätt av assistansföretag (se kapitel 6).
har också belagt att företag inom välfärdssektorn gör
stora vinster, och det finns uppgifter om att privata aktörer har lägre
kostnader jämfört med det allmänn
Den intäkt som en assistansanordnare har – oberoende av om denna
är en kommun eller ett företag – för att utföra statligt finansierad
assistans är den schabloniserade ersättning som utgår för varje utförd
timme personlig assistans. Det innebär att assistansreformen är ut-
formad för att vara neutral i förhållande till utförarformen. Assistans-
anordnarna på assistansmarknaden får samma ersättning.
. Inom assistansmarknaden
handlar om kostnader för att utföra personlig assistans med assistans-
ersättning.
Assistansersättningen är konstruerad enligt en utpräglad kundvals-
modell på så vis att det är den assistansberättigade (brukaren) som får
pengarna och väljer vem som ska utföra assistansen. Därigenom
bestämmer brukaren också om kvaliteten i tjänsten är tillräckligt hög.
Sedan den 1 januari 2011 får brukarna välja mellan de assistansföre-
tag som har beviljats tillstånd av Socialstyrelsen. Innan dess fanns det
i praktiken inga begränsningar av vem som fick bedriva assistans-
verksamhet.
Från det att timschablonen infördes år 1997 fram till år 2012 har
företagen gått från att ha varit en liten aktör på assistansmarknaden
till att vara störst, medan kommunerna haft motsatt utveckling. Det
har alltså visat sig att assistansmarknaden är särskilt intressant för
företag med vinstsyfte.
2
Se bland annat Assistanskommitténs slutbetänkande (SOU 2005:100).
3
Skatteverket (2012).
4
Hartman m.fl. (2011), s 264.
