18
1.4
Metod
Granskningen bygger i huvudsak på offentliga uppgifter som företag
har redovisat till Skatteverket. I granskningen ingår också uppgifter
från Statistiska centralbyrån (SCB) om löner för personliga assisten-
ter samt uppgifter från Försäkringskassan om utbetald assistansersätt-
ning.
Under granskningsarbetet har kontakter tagits med olika organisa-
tioner och myndigheter som hör till den sektor som berörs av reglerna
om personlig assistans, till exempel Sveriges Kommuner och Lands-
ting (SKL), Socialstyrelsen, fackföreningen Kommunal och olika
privata och kommunala assistansanordnare. Genom kontakterna har
det varit möjligt att kunna jämföra de villkor företagen arbetar under
med dem som kommunerna har att förhålla sig till.
Genom att på aggregerad nivå jämföra uppgifter hos 20 företag har
det varit möjligt att få en bild av hur stor del av assistansersättningen
företagen har använt till kostnader för personliga assistenter. I under-
sökningen ingår de 11 företag som hade störst nettoomsättning och de
9 företag som hade lägst nettoomsättning.
Därutöver har den faktiska genomsnittliga kostnaderna gällande
personliga assistenter för hela assistansmarknaden jämförts med de
kostnader som Försäkringskassan årligen anger i det underlag som
ligger till grund för regeringens beslut om timschablonens storlek.