9
per timme för assistansföretagen. Beräkningen bygger på att Försäk-
ringskassans prognos för kostnaderna för personliga assistenter över-
stiger det faktiska utfallet. Om man tar hänsyn till att företagen har
45 procent av assistansmarknaden som berör nära 100 miljoner
assistanstimmar, handlar det om en överkompensation med minst
2,3 miljarder kronor för företagen. En aggregerad undersökning av
20 företag bekräftar att schablonen är hög jämfört med assistans-
företagens kostnader.
Privata företag börjar dominera assistansmarknaden
Sedan schablonen infördes år 1997 har företagens andel av
marknaden ökat till år 2011 från 25 procent till 45 procent. I omsatta
assistansmedel för företagen innebär det en ökning från 1,2 miljarder
kronor till 11 miljarder kronor. Sedan assistansreformen trädde i
kraft, är vinstdrivande företag numera den vanligaste driftsformen för
personlig assistans.
Det framgår också av granskningen att konstruktionen av schablonen
är gynnsam för företagen. Det beror i första hand på att den inte är
utformad så att det är möjligt att för skattebetalarnas räkning ta till-
vara olika effektiviseringar hos de enskilda företagen. Dessutom är
assistansmarknaden intressant för företagen, eftersom assistans-
ersättningen genererar intäkter oberoende av konjunkturer. Under
senare delen av 2000-talet började också riskkapitalkoncerner att
etablera sig på assistansmarknaden genom att köpa upp assistans-
företag, framför allt de största men också mindre.
Granskningen visar också att kommunerna i genomsnitt har högre
kostnader för att utföra personlig assistans än vad företagen har. Vissa
kommuner klarar inte att utföra personlig assistans inom ramen för
assistansersättningen. Flera kommuner har därför slutat att vara
assistansanordnare och hänvisar i stället till företag.
Assistansföretagen är också i allt större utsträckning ombud för
brukare. Det finns en risk för att dessa företag överdriver assistans-
behoven för brukarna, eftersom företagen har ett starkt ekonomiskt
intresse av att få många timmar assistansersättning i sin verksamhet
(se bland annat Utredningen om assistansersättningens kostnader
(SOU 2012:6, s 198).
Granskningen visar vidare att koncentrationen på assistansmarknaden
har ökat, det vill säga att ett fåtal företag har många brukare. De tre
riskkapitalkoncerner som agerar på assistansmarknaden får alltså en
