21
mellan brukaren och det företag eller den kommun som ska anordna
den personliga assistansen för att myndigheten ska kunna betala
assistansersättningen till det aktuella företaget (6 a § Riksförsäk-
ringsverkets föreskrifter [RFFS 1993:24] om assistansersättning).
Systemet är därmed konstruerat för att var och en av brukarna själva
väljer anordnare.
2.3
Brukarens rätt till självbestämmande
Genom assistansreformen, som innefattar både statlig och kommunal
personlig assistans samt övriga 9 insatser i LSS, markerade lagstift-
aren att självbestämmandet skulle öka för personer med funktions-
nedsättningar. Det manifesterades bland annat i att bedömningen av
hur och när ett stöd ska ges avprofessionaliserades (se till exempel
prop. 1992/93:159, s. 43 ff). Historiskt har alltid någon annan bestämt
åt personer med funktionsnedsättning om stödet till dem. En central
del i ambitionen att öka självbestämmandet är den statliga assistans-
ersättningen, där brukaren bestämmer vem som ska utföra assistansen
och, i samråd med anordnaren, även bestämmer när, var och hur assi-
stansen ska utföras. För att självbestämmandet skulle bli en realitet,
bestämde lagstiftaren dessutom att brukaren i bokstavlig mening
skulle få makten över insatsen, genom att pengar skulle betalas direkt
till brukaren eller till någon som brukaren hänvisar till (jämför 6 a §
Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 1993:24] om assistans-
ersättning).
Erfarenheter om valfrihet och självbestämmande i handikappstödet
exemplifieras i förarbetena med en hänvisning till ”ett intressant”
försök att skapa privata alternativ till hemtjänsten för människor med
funktionshinder som independent living-rörelsen är (prop.
1992/93:159, s. 45). Independent living-konceptet innebär att flera
brukare sluter sig samman i ekonomiska föreningar, så kallade
brukarkooperativ, som tillhandahåller personlig assistans till sig
själva som medlemmar.
Att beslut om assistansersättning ofta rör sig om ett stort antal timmar
beror framförallt på lagstiftarens målsättningar för brukarnas själv-
bestämmande och integritet. Det innebär bland annat att stödet ska
vara personligt utformat och direkt. Försäkringskassan har därför
begränsade möjligheter att styra över vilka stödbehov som ska
ersättas med assistansersättningen. Just självbestämmandet är en
avgörande skillnad mot det som gäller om stöd enligt socialtjänst-
