44
I Försäkringskassans mallar för kommuniceringsbrev och beslutsbrev
finns hänvisningarna till paragraferna angivna i slutet under rubriken
Bestämmelser som beslutet grundar sig på
. Enligt Försäkringskassans
riktlinjer för beslut ska endast de bestämmelser som haft avgörande
betydelse för beslutet finnas med.
68
Granskningen visar att hänvis-
ningar till relevanta bestämmelser endast undantagsvis saknas helt
.
Däremot är det mycket vanligt att det hänvisas till fler bestämmelser
än de som är relevanta i det aktuella ärendet. Så är det i 87 procent av
kommuniceringsbreven och i 85 procent av besluten. I 62 procent av
omprövningsbesluten hänvisas till fler bestämmelser än de som har
betydelse för det aktuella ärendet.
Det är viktigt att endast de paragrafer som är relevanta för det
enskilda ärendet anges i kommuniceringsbrev och beslut, eftersom
det annars är svårt för den försäkrade att veta vilka av de redovisade
paragraferna som är tillämpliga i ärendet. Den försäkrade bör alltså få
en reell möjlighet att, utifrån innehållet i bestämmelserna, själv kunna
bilda sig en uppfattning om vad som krävs för att få sjukpenning.
5.1.2
Hur redovisas omständigheterna?
För att den försäkrade ska kunna bemöta beslutet om att rätt till sjuk-
penning inte föreligger, behöver Försäkringskassan relatera bedöm-
ningen av rätten till sjukpenning till den försäkrades situation. Detta
illustreras med ett ärende från aktgranskningen. I ärendet hade För-
säkringskassan inte redovisat några omständigheter. I ett yttrande till
Försäkringskassan skrev den försäkrade följande:
”Motiveringen till beslutet är utformat som en rak avskrift av en lagtext
och detta är inte tillräckligt utifrån de krav som förvaltningslagen kräver.
Denna typ av motivering gör det dessutom helt omöjligt för en
medborgare att bemöta beslutet då det egentligen inte finns något motiv
att bemöta.”
Om Försäkringskassan inte redovisar omständigheterna i det enskilda
ärendet, är risken stor att de försäkrade tror att Försäkringskassan inte
gör någon individuell bedömning. Vid aktgranskningen har ISF
undersökt i vilken omfattning Försäkringskassan har redovisat de
omständigheter i det enskilda ärendet som har varit avgörande för
beslutet.
68
Försäkringskassan (2005), s. 22.
