35
Totalt sett var 62 procent av de försäkrade anställda och 34 procent
arbetslösa vid tidpunkten för beslutet. Försäkrade födda utomlands
var oftare arbetslösa än försäkrade födda i Sverige.
61
Bland dem som var anställda var vårdpersonal den största gruppen
(14 procent av de försäkrade var undersköterskor, vårdbiträden,
skötare eller personliga assistenter). Andra stora yrkesgrupper bland
de anställda var restaurang- och kökspersonal, administrativ personal,
personal inom barnomsorgen och lokalvårdare. Dessa yrkesgrupper
utgjorde var och en 5 procent av de försäkrade i de granskade
ärendena.
Att de försäkrade i de granskade ärendena hade företrätts av ombud
var relativt sällsynt, men detta var dock vanligare vid begäran om
omprövning än vid beslut på grundnivå (7 respektive 2 procent).
De huvuddiagnoser som förekom mest i de granskade ärendena åter-
finns i diagnosgruppen psykiska sjukdomar och syndrom med 26 pro-
cent av ärendena och i diagnosgruppen sjukdomar i muskuloskeletala
systemet med 41 procent av ärendena. Bland dem som hade ett
pågående sjukpenningärende förekom huvuddiagnoserna psykiska
sjukdomar och syndrom i 34 procent av ärendena och sjukdomar i
muskuloskeletala systemet i 23 procent av ärendena.
62
Orsakerna till
varför vissa diagnosgrupper förekommer oftare än andra
diagnosgrupper har inte studerats.
61
Att utlandsfödda i större utsträckning är arbetslösa bland dem som inte får sjukpenning skulle
delvis kunna förklara varför de i ökad utsträckning inte får sjukpenning. ISF har dock saknat
tillgång till registerdata om sysselsättningsstatus för dem som fick eller hade sjukpenning
varför detta inte har kunnat studeras.
62
.
(Hämtad 2012-12-13).
