34
Högst antal indragningar per sjukfall gjordes i Norrbottens, Väster-
bottens och Jönköpings län, och lägst andel indragningar per sjukfall
gjordes i Jämtlands, Kalmars, Kronobergs, Södermanlands och Västra
Götalands län. Det finns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan
länen vad gäller andelen omprövningar.
4.3
De som omfattas av aktgranskningen
Totalt inhämtades 605 beslut, uppdelade på 305 avslagsbeslut och
300 indragningsbeslut, från Försäkringskassan. Aktgranskningen av
beslut omfattade 323 avslagsbeslut och 247 indragningsbeslut. Att
antalet inhämtade beslut och antalet granskade beslut inte överens-
stämmer har främst på två anledningar. Den ena är ett bortfall om 35
akter, vilket i sin tur beror på att akterna var ofullständiga, att beslut
saknades eller att akterna inte tillhörde urvalsramen. Den andra an-
ledningen är att de beslut som Försäkringskassan hade klassat som
indragningsbeslut i vissa fall klassades som avslag, när ISF granskade
akterna.
60
Totalt inhämtades 287 omprövningsbeslut från Försäkringskassan.
Aktgranskningen av omprövningsbeslut omfattade 278 beslut. Av
dessa härstammade hälften från avslagsbeslut och hälften från indrag-
ningsbeslut. Nio akter föll bort från granskningen på grund av att de
antingen var ofullständiga eller att de inte gällde en begäran om om-
prövning av något av de granskade grundbesluten.
För dem som fick ett avslagsbeslut hade bedömningen gjorts mot
nuvarande arbete i en tredjedel av besluten och mot reguljära arbets-
marknaden i cirka hälften av besluten. I de ärenden där Försäkrings-
kassan hade beslutat att inte längre betala ut sjukpenning, gjordes
bedömningen mot nuvarande arbete i knappt vart tionde fall och mot
den reguljära arbetsmarknaden i nio av tio fall. Skillnaderna förklaras
av att de flesta indragningsbeslut fattades efter dag 180 i
rehabiliteringskedjan.
60
Skillnaderna i klassificering påverkar inte slutsatserna i rapporten.
