56
tänkbara förklaringar till att kommunen inte kunde utföra personlig
assistans inom ramen för timschablonen:
−
De privata kollektivavtalen skiljer sig ifrån kommunens
kollektivavtal HÖK och PAN exempelvis i att jour- och OB-
ersättning kan vara lägre. Arbetstid per vecka kan vara högre,
40 timmar i stället för 37 timmar, som är vanligt i HÖK-
avtalet.
−
Visstidsanställningar kan i ett företag ersätta tillsvidareanställ-
ningar, så att anställningen knyts till den aktuella brukaren och
varar så länge brukaren anlitar företaget.
−
Inom kommunerna finns normalt ambitionen att erbjuda per-
sonalen heltidsanställningar. En hög andel heltidsanställda kan
i sig försvåra möjligheten att vid varje tillfälle optimalt
anpassad anställd personalkapacitet med efterfrågad personal-
kapacitet. Svårigheten blir uppenbar när antalet brukare min-
skar och därmed också den totala assistanstiden. Om en stor
del av personalen är anställda på heltid samtidigt, blir det
många gånger svårt att belägga hela den kontrakterade arbets-
tiden.
−
Högre OH- och lokalkostnader.
Även Assistanskommittén har beskrivit att kommunerna har kostna-
der för personlig assistans åt brukare med assistansersättning som inte
täcks av ersättningen
5.5
Timschablonen i relation till faktiska
kostnader
Det handlar bland annat om kostnader som
anges i punkterna ovan.
I detta avsnitt analyseras på olika sätt de faktiska kostnader som
assistansföretagen har för personliga assistans, i relation till lag-
stiftarens ursprungliga intentioner med hur ersättningen skulle
utformas och i relation till de förändringar som har införts sedan
rätten till assistansersättning infördes år 1994.
Brukaren betalar hela assistansersättningen till det företag som är
anordnare av personlig assistans. Därefter använder anordnaren, till
exempel ett företag, assistansersättningen till att betala företagets
33
LSS-kommittén, SOU 2008:77, s 430.
