63
6
Diskussion och slutsatser
Assistansföretagen
Av granskningen framgår det att timschablonen i assistansersätt-
ningen är hög jämfört med assistansföretagens kostnader för att utföra
personlig assistans. Marginalerna för företagen är stora, samtidigt
som kommunerna genomsnittligen inte får täckning för sina kostna-
der för samma tjänst.
Det framgår också att assistansföretagen har ökat sin andel av
assistansmarknaden sedan timschablonen infördes, vilket skett på
bekostnad av både kommunerna och brukarkooperativen. Från att ha
varit en mindre aktör när timschablonen infördes är nu företag med
vinstsyfte störst på assistansmarknaden. Några kommuner har till och
med slutat att utföra personlig assistans.
I granskningen konstateras också att företagen kan göra betydande
vinster, genom att utföra fler assistanstimmar åt de brukare som de
redan har. Det hänger samman med att kostnaden för att utföra mer
personlig assistans inte ökar i samma grad som intäkten. Assistans-
ersättningen har genom sin utformning stora skaleffekter. Intäkten per
timme är densamma, oberoende av hur många timmar assistansersätt-
ning en brukare har beviljats.
Skillnader mellan kommuner och assistansföretag
Kommuner och assistansföretag har olika ekonomiska förutsättningar
för att utföra personlig assistans, av olika skäl. Enligt en studie som
beskrivs i avsnitt 4.1, har brukare som anlitade assistansföretag med
vinstsyfte som anordnare beviljats fler assistanstimmar av Försäk-
ringskassan än brukare med kommunal eller kooperativ anordnare
även sedan hänsyn tagits till eventuella skillnader i ålder, kön,
utländsk bakgrund, diagnos och personkrets. I studien hänvisade man
till att assistansföretag i betydande omfattning ger brukare juridisk
