55
differentierade arbetsgivaravgiften. De konsekvenser som detta för
med sig utvecklas nedan i kapitlet.
Regeringen använder Försäkringskassans beräkning av schablonen
som ett underlag för själva ändringen av beloppet som bestäms
utifrån dess bedömning av hur mycket timlönen kan komma att öka.
5.4
SKL:s beräkning av timschablonen
Tabell 6 i avsnitt 5.3 visar att SKL, under de år som de föreslagit en
timschablon, har lagt sig på en högre nivå än Försäkringskassan och
regeringens. År 2004, till exempel, var den fastställda timschablonen
205 kronor, medan Försäkringskassans förslag var 210 kronor och
SKL:s förslag 221 kronor. År 2012 är timschablonen fastställd till
267 kronor, men Försäkringskassan föreslog en timschablon på 266
kronor och SKL 272 kronor. Skillnaden består framförallt i att SKL
och Försäkringskassan har olika beräkningar för lönekostnader
(bruttolönen) för personliga assistenter.
Orsaken till att SKL ligger högre i sina beräkningar av timschablonen
är, enligt SKL, att assistansersättningen inte täcker kommunernas
kostnader för att anordna personlig assistans
Det förekommer att kommunerna har slutat att anordna personlig
assistans och i stället låtit ett företag träda in. Det gäller till exempel
Västerås kommun, som på sin webbplats hänvisar till Humana
Assistans AB som utförare av personlig assistans.
SKL beräknar att
kommunernas kostnader i genomsnitt är 10 procent högre per timme
än schablonen.
Till grund för Västerås kommuns beslut om att inte längre anordna
personlig assistans ligger en undersökning som ett revisionsföretag
har gjort åt kommunen.
Revisionsföretaget konstaterade att kostna-
den för det kommunala företaget proAros för år 2009 översteg tim-
schablonen med 7 kronor per timme. I analysen tog man hänsyn till
kommunens kostnader som timschablonen ska täcka. Man angav flera
30
Försäkringskassan, 2011.
31
Västerås stad, 2010.
32
Analys av assistansersättning, 2009.
