15(29)
konstruerats för att skapa en jämförelseportfölj bestående av hälften aktier
och hälften räntepapper.
I tabell 3 finns beräkningar för avkastning (R) och risk (σ),
genomsnittsvärde på årsbasis, i kolumn 1 och 2. I kolumn 3 och 4 finns
differensen för avkastning och risk för 7:e AP-fondens två fonder visavi
PPM-index. Vid beräkning av avkastningsdifferensen för PVF har hänsyn
tagits till det stipulerade högre avkastningskravet på 0,35 procentenheter
för denna fond. Slutligen har riskpriset för tillgångarna beräknats, kolumn
5, som ger ett riskjusterat mått på avkastningen: överavkastning (visavi
riskfri ränta) per enhet risk.
4
Beräkningarna visar att PSF för de två första femårsperioderna uppfyllde
målsättningen som styrelsen för 7:e AP-fonden stipulerat och hade en
högre avkastning och lägre risk. För tredje och fjärde perioden var såväl
avkastning som risk lägre; den lägre risken stämmer med den givna
målsättningen för fonden. För sista perioderna var ingen av
målsättningarna uppfyllda: avkastningen lägre och risken högre. PVF har
inte för någon period uppfyllt sin målsättning och redovisat en avkastning
som översteg avkastningen för PPM-index med minst 0,35 procentenheter.
Slutsatsen blir att PSF uppfyllt båda de givna målsättningarna beträffande
avkastning och risk för de två första perioderna, haft lägre risk än PPM-
index för de två följande perioderna och därmed uppfyllt en av
målsättningarna. För sista perioden avviker fonden från båda
målsättningarna. PVF uppfyllde inte den ställda målsättningen beträffande
avkastningen för någon period.
4
Riskpriset, eller den s k Sharp-kvoten, beräknas som riskpremien, R-R
f
, dividerat med
tillgångens risk, σ. Riskpremien definieras som den riskfria räntan subtraherad från den riskfyllda
tillgångens avkastning.
