25(29)
avkastningen för svenska börsen, mätt med SIX return index, för perioden,
vars avkastning var ca 8 procent och med ett riskpris på 0,08.
AP7 Räntefond har för perioden ökat 3,4 procent och dess jämförelseindex
med 5,2 procent. Riskpriset för jämförelseindexet var också högre än för
fonden.
Den internationella aktiemarknaden har varit mycket volatil under de två
första åren som 7:e AP-fondens nya aktiefond har varit verksam. Av figur 3
framgår att avkastningen för fonden ökade med 15 procent under det
första verksamhetsåret. De fyra därpå följande månaderna föll index för
AP7 Aktiefond tillbaka ned till 95 – en minskning motsvarande 18 procent
jämfört med värdet för ett knappt halvår tidigare. Från sensommaren 2011
hämtades i stort sett denna nedgång igen. Denna lyckosamma utveckling
för fonden kan tyda på att fondens förvaltare har lyckats väl med att parera
kasten på marknaden med de ovan nämnda hävstänger man har till
förfogande i sin arsenal. Huruvida den lyckade förvaltningen för fondens två
första år blir bestående får framtida utvärderingar utvisa.
Avslutande kommentar
7:e AP-fondens förvaltning av Premiesparfonden (PSF) sedan 2000-talets
inledning och fram tills den nya fondkonstruktionen lanserades i maj 2010,
kan sägas halvt om halvt ha uppfyllt de målsättningar som fondens styrelse
ställde på förvaltningensresultatet. Avkastningen för PSF, för löpande 5-
årsperioder, skulle motsvara minst den avkastning som de fritt valda
fonderna i PPM-systemet genererat, men till en lägre risk. Som framgår i
denna rapport, där bl a fem löpande 5-årsperioder analyserats, har
styrelsens kriterier fullt ut uppfyllts för de två första av de fem perioderna.
Målet för 7:e AP-fondens valbara fond, Premievalsfonden (PVF), om en
högre årsvis avkastning med minst 0,35 procentenheter visavi
jämförelseindex, uppfylldes inte för någon 5-årsperiod.
Gjorda jämförelse av riskpris
9
för PVF och PSF mot andra aktie- och
obligationsindex för 5-årsperioderna ger något olika resultat. Ett globalt
index (konstruerat med ett aktieindex för världens börser, aktier från
tillväxtländer samt svenska börsen och svenska statsobligationer)
uppvisade ett högre riskpris för de tre sista 5-årsperioderna. Svenska aktier
respektive svenska obligationer samt en kombination av dessa två
tillgångar hade ett högre riskpris för samtliga 5-årsperioder.
Mera sofistikerade statistiska test, för perioden 2000 t o m maj 2010,
visade att riskpremien (avkastning minus riskfri ränta) för såväl PSF som
PVF inte statistiskt sett avvek på ett signifikant sätt från samma avkastning
för de aktivt valda fonderna i premiepensionssystemet, PPM-index. PSF
uppfyllde sin givna målsättning med minst samma avkastning som
jämförelseindex men hade inte någon signifikant lägre risk. Målsättningen
för PVF var inte uppfylld då denna fond skulle ha en överavkastning på
minst 0,35 procentenheter per år.
När risk och avkastning för de två fonderna ackumuleras fram till och med
maj 2010 med start i januari för vart och ett av åren 2001-2009, uppvisade
PSF högre avkastning och lägre risk än PPM-index endast för de två första
9
Riskpriset, eller den s k Sharp-kvoten, beräknas som riskpremien, R-R
f
, dividerat med
tillgångens risk, σ. Riskpremien definieras som den riskfria räntan, R
f
, subtraherad från den
riskfyllda tillgångens avkastning, R.
