29
4
Assistansmarknaden
I kapitlet görs en övergipande analys av hur assistansmarknaden har
utvecklats från år 1994 till i dag, det vill säga från en marknad som
tidigare dominerades av kommunerna till en marknad som nu domi-
neras av affärsmässiga företag. Vidare görs en analys på aggregerad
nivå av de vinster som 20 utvalda företag gjorde under åren 2008
och 2009. Kapitlet avslutas med en beskrivning av de riskkapital-
koncerner som verkar på assistansmarknaden och hur de agerar. Här
beskrivs också de drivkrafter som gör att utvecklingen går mot en mer
begränsad och koncentrerad marknad bland aktörerna.
4.1
Övergripande om assistansmarknaden
Personlig assistans anordnas av kommuner, fristående organ
Genom att en brukare har pengar att köpa personlig assistans för och
fritt kan välja utförare som han eller hon vill köpa tjänster av, har det
uppstått en marknad för personlig assistans. Att en marknad för per-
sonlig assistans skulle uppstå framgår inte av de ursprungliga för-
arbetena. Där ger lagstiftaren en bild av att en brukare ska kunna välja
mellan att anlita kommunens tjänster alternativt i första hand genom
ett brukarkooperativ, en ekonomisk förening, som denna är med i
(juri-
diska personer – till exempel aktiebolag och brukarkooperativ i form
av ekonomiska föreningar) eller av så kallade egna arbetsgivare. Det
senare innebär att brukaren själv är arbetsgivare för sina personliga
assistenter. Som tidigare har nämnts är regleringen utformad så, att
neutralitet ska råda oavsett utförarform (se avsnitt 3.2). Det innebär
att ersättningen är densamma för alla typer av anordnare. Brukaren
ser i huvudsak själv till att kvaliteten i utförandet är tillräcklig. I de
fall insatsen inte håller måttet, har brukaren möjlighet att snabbt rikta
om ersättningen till en annan anordnare som han eller hon väljer.
14
Se till exempel prop. 1994/95, s. 16 där fristående organ exemplifieras med kooperativ.
