67 / 82
Oklart om positiva effekter i komplexa ärenden
67
5
Oklart om positiva effekter i
komplexa ärenden
Analysen i denna rapport utgår från uppdraget i 2016 års reglerings-
brev: ”… att granska de åtgärder Försäkringskassan vidtagit i syfte
att motverka negativa effekter av det förenklade läkarintyget”.
51
ISF har därför inte gjort någon grundlig analys av om de förenklade
intygen fått de
positiva
effekter de skulle få. Enkelt uttryckt var syftet
med de förenklade intygen att flytta administrativa resurser från
okomplicerade sjukfall till mer komplicerade fall. De förenklade
intygen skulle spara resurser hos både hälso- och sjukvården och
Försäkringskassan. På Försäkringskassan skulle åtminstone en del
av de resurser som sparades in användas för att ”tidigt och med god
träffsäkerhet i bedömningen av behovet” kunna ge stöd i mer kompli-
cerade sjukfall.
52
Om man bara tittar på hur lång tid det går åt för att skriva eller hand-
lägga ett förenklat intyg jämfört med ett vanligt intyg råder ingen
tvekan om att de förenklade intygen sparat tid och resurser både
i hälso- och sjukvården och på Försäkringskassan. När det gäller
handläggningen på Försäkringskassan bekräftar intervjuerna detta.
Handläggarna som tog emot intygen upplever att de handlägger fler
ärenden inom samma tidsrymd jämfört med tidigare. Detta är ganska
självklart med tanke på att de menar att de inte kunnat göra några
ordentliga bedömningar och också undvikit kompletteringar och
avslag.
Vilka resursbesparingar som gjorts i hälso- och sjukvården har ISF
inte undersökt. I det sammanhanget ska det inte glömmas bort att det
också finns läkarintyg som aldrig når Försäkringskassan. Det gäller
51
Socialdepartementet (2015).
52
Försäkringskassan (2015e).