Table of Contents Table of Contents
Previous Page  66 / 82 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 66 / 82 Next Page
Page Background

Tre orsaker varför de förenklade intygen inte fungerade ute i verksamheten

66

Det uppföljningsinstrument som skulle vara en central del i den plan-

erade löpande uppföljningen blev försenat, och hade i början stora

brister (se avsnitt 3.5.4). Det var först några månader innan utrull-

ningen av intygen stoppades som en mer fullständig version fanns på

plats, där det gick att per vårdcentral följa hur långa sjukfallen med

förenklade intyg blivit och vilka diagnoser som använts.

I den mall som Försäkringskassan tagit fram för att utforma överens-

kommelser med landstingen står att uppföljning är ett gemensamt

åtagande och bör göras minst två gånger under införandefasen. Av

mallen framgår att Försäkringskassan skulle ta fram statistik från sitt

datasystem baserat på vårdenheternas arbetsplatskoder och att resul-

tatet skulle återkopplas till hälso- och sjukvården.

50

Men de brister som fanns i uppföljningsinstrumentet när den första

versionen kom under hösten 2015 gjorde att det enda som i praktiken

kunde följas var antalet förenklade intyg som vårdgivarna skrivit.

Däremot gick det inte att säga någonting om hur långa sjukfallen blev

eller vilka diagnoser som använts.

ISF:s intervjuer med personer på regional och lokal nivå visar också

att den mer systematiska uppföljningen mest varit inriktad på

antalet

förenklade intyg, medan mer kvalitativa aspekter kommit i skym-

undan. Det var en direkt följd av uppföljningsinstrumentets brister.

Den kvalitativa uppföljningen har snarare bestått i att de handläggare

som tagit emot intygen rapporterat exempel på mindre god använd-

ning till den lokalt samverkansansvariga.

Det är flera intervjuade i kategorierna samverkansansvariga, specia-

lister, och försäkringsmedicinska rådgivare som är besvikna över att

det uppföljningsinstrument som skulle göra det möjligt att mer syste-

matisk följa upp sjukskrivningslängder och diagnoser på vårdgivar-

nivå aldrig hann komma igång ordentligt. En intervjuad uttrycker det

på följande sätt:

Det har varit svårt att få någon riktig bild av hur det går… Det var ju sagt

att vi skulle få månatliga rapporter som följer upp. Vi fick en första

rapport tror jag i oktober 2015 där vi kunde se vilka vårdenheter som leve-

rerar intyg… Men riktigt liksom att kunna följa hur det verkligen blev det

har ju varit lite svagt. Sen kom ju den där rapporten (Rättsavdelningens).

Vi visste att den skulle komma och då blev det en slags väntan på den.

50

Försäkringskassan (2015d).