72 / 82
Avslutande diskussion
72
Varför de perspektiv som borde ha kunnat balansera styrningen
fick så dåligt genomslag är svårt att svara på. En bidragande orsak
är förstås den dåvarande myndighetsledningens mycket tidiga ställ-
ningstagande för att de förenklade intygen var en god idé som skulle
genomföras så snabbt som möjligt. Detta ställningstagande verkar ha
hämmat diskussionerna om intygen, åtminstone på de högre nivåerna
i myndighetshierarkin. Ett av ISF:s intryck är att ansvariga chefer
på huvudkontoret har synts väldigt lite i processen med tanke på hur
viktigt projektet rimligtvis var. Tydligast är kanske detta i riskanalys-
erna. I den riskanalys som gjordes inom projektet Differentierat
intygande deltog inga chefer, och i de myndighetsövergripande risk-
analyserna diskuterades intygen alltså över huvud taget inte.
När utrullningen av intygen stoppades var det efter att Rättsavdel-
ningen publicerat en rapport inom ramen för avdelningens arbete med
rättsliga kvalitetsuppföljningar. Att just det förenklade intyget skulle
granskas var ett initiativ av en av de rättsliga experter som ansvarar
för detta område.
6.1.3
Väsentlig information måste nå hela
organisationen
En tydlig brist i processen var att det uppföljningssystem som tagits
fram för att följa upp de förenklade intygen blev försenat. Men ISF
vill sätta ett frågetecken även för den ordinarie kvalitetsuppföljningen
och hur information om brister i tillämpningen sprids i organisa-
tionen.
Som de förenklade intygen kom att användas fattades många beslut
om sjukpenning utifrån bristfälliga underlag, trots att ärendena var
komplicerade ur ett sjukförsäkringsperspektiv. Frågan är varför detta
inte fångades upp bättre i Försäkringskassans ordinarie uppföljnings-
system. De intervjuer ISF gjort visade att minskningen av antalet
avslag på sjukpenning i försökslänet Jönköping var känd på Avdel-
ningen för sjukförmåner. Men det kopplades inte till de förenklade
intygen och inga åtgärder vidtogs.
Tidigare ISF-rapporter har pekat på att det funnits ett glapp mellan
den centrala styrningen och de lokala enheter som tillämpar bestäm-
melserna när det gäller kvalitetsuppföljningen. Dessa rapporter har
också pekat på att det finns en risk att problemet finns kvar även när