Table of Contents Table of Contents
Previous Page  63 / 82 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 63 / 82 Next Page
Page Background

Tre orsaker varför de förenklade intygen inte fungerade ute i verksamheten

63

Fram till den tidpunkten beskriver handläggarna i Jönköping det

i stället som att det gled iväg mer och mer åt andra hållet. Hand-

läggarna säger att de från början fått uppfattningen att det bara skulle

handla om vissa diagnoser, men att det utvecklats till att bli alla slags

diagnoser. De såg en tydlig ökning av läkarnas användande av

intygen oavsett hur sjukfallet såg ut. På frågan om varför det ökat

svarar handläggarna att ”läkarna har sett att det funkar”.

Handläggarna i Örebro upplevde att budskapet ”svajat” en del under

den tid de hanterat förenklade intyg. Ett exempel gäller den otydlig-

het som beskrevs i avsnitt 3.2 huruvida förenklade intyg skulle kunna

användas för diagnoser som inte finns med i beslutsstödet. Enligt

handläggarna fick de först budskapet att intygen bara skulle kunna

användas för de diagnoser som fanns i beslutsstödet, sedan fick de

beskedet att även andra diagnoser var godtagbara så länge sjuk-

skrivningen understeg 60 dagar. Det ändrades vid den senaste

specialistträffen återigen till att det bara var diagnoser som fanns

i beslutsstödet som omfattades.

Båda handläggargrupperna beskriver att det i praktiken var svårt att

avslå en ansökan som grundade sig på ett förenklat intyg, och att det

säkert fanns fall där det hade slutat med ett avslag om det handlat om

ett vanligt intyg. Detta berodde på kombinationen av att man skulle

lita på läkarnas bedömning och att de förenklade intygen innehöll så

lite information att det inte fanns något att ”hänga upp” ett avslags-

beslut eller en begäran om komplettering på.

En handläggare beskrev skillnaden mot ett vanligt intyg som att ”där

ser man vad som finns eller inte finns”. Handläggarna menar att i ett

förenklat intyg är informationen ofta så knapphändig att det inte går

att avgöra om läkaren gjort de utredningsåtgärder hen borde. Efter-

som man skulle lita på läkaren innebar detta att beslutet om ersättning

i sådana fall i praktiken flyttades över från Försäkringskassan till

läkaren.

Mot bakgrund av detta säger handläggarna i Jönköping att de inte

alls är förvånade över att andelen avslag på begäran om sjukpenning

minskat (figur 2). De säger att de visserligen kan göra avslag på van-

liga intyg som kommit in, men att de förenklade intygen är många,

och i dem finns ju inget att ifrågasätta.

En handläggare pekar på en annan effekt av hur de förenklade intygen

tillämpats som går tvärtemot en av grundtankarna med idén. En tanke