65 / 82
Tre orsaker varför de förenklade intygen inte fungerade ute i verksamheten
65
En sammanfattning av de synpunkter som förts fram från en del
intervjuade på regional och central nivå är att projektet gått för
mycket i ”samverkansröret”, särskilt med tanke på att det funnits
så olika uppfattningar inom myndigheten. I detta fall var det de
samverkansansvarigas budskap som kom att dominera i frågor där
till exempel specialisterna normalt sett brukar ha ett stort inflytande.
Några av de ISF intervjuat beskriver på olika sätt hur det var sam-
verkansperspektivet och önskemålen från projektet kring de för-
enklade intygen som prioriterades. Om det på lokal nivå uppstod
frågor kring något ärende med förenklat intyg var det ofta de lokala
samverkansansvariga som handläggaren skulle kontakta: ”Det var
deras projekt”. I vanliga fall brukar det vara specialisten som
handläggaren ska kontakta för att diskutera tillämpningsfrågor.
Dessutom brukar försäkringsmedicinska rådgivare delta i diskus-
sionen i fall där de medicinska aspekterna är i fokus.
I en intervju beskrivs en konflikt då specialister påtalat att det fanns
sjukfall med förenklade intyg där de ansåg det var ganska solklart att
de kommer att bli längre än 60 dagar och därför borde kompletterats,
men att samverkansansvariga svarat att syftet med projektet ju var att
inte ifrågasätta läkarnas bedömningar. Den linjen fick då stöd i den
lokala ledningsgruppen där frågan togs upp.
Men enligt vissa intervjuade som haft överblick över ett större
område finns det rätt stora skillnader mellan olika kontor i vilken
mån samverkansansvariga drivit synsättet att inte ifrågasätta läkarnas
bedömning och att handläggarna skulle undvika kompletteringar.
Även ISF har i intervjuerna noterat att det funnits skillnader, både
i samverkansansvarigas och exempelvis specialisternas inställning
till hur de förenklade intygen borde hanteras.
4.3
Uppföljningen kom igång sent
och fungerade dåligt
Avsnitt 4.2.1 visade att de handläggare som tog emot de förenklade
intygen såg att det inte fungerade som det var tänkt. Läkarna använde
intygen i sjukfall de inte var tänkta för, många av fallen blev längre
än 60 dagar och en del borde sannolikt ha fått avslag från första
början.