43 / 82
Processen sedd från den centrala nivån
43
delar av Försäkringskassan. Däremot medverkade inga av de chefer
på huvudkontoret som hade ansvar för något av de områden som
berördes av intygen.
28
Kortfattat går en riskanalys ut på att värdera sannolikheten för att
de risker som identifieras ska inträffa samt konsekvenserna om de
inträffar. Risker med låg sannolikhet att inträffa och för vilka kon-
sekvenserna om de inträffar är små kan man oftast bortse ifrån.
Däremot måste man särskilt uppmärksamma risker för vilka sannolik-
heten att de inträffar är stora och där konsekvenserna dessutom är
allvarliga. I de fallen behöver åtgärder genomföras för att förhindra
att riskerna inträffar och minimera de negativa konsekvenserna om de
inträffar. På detta sätt resonerar man sig fram till vilka risker som har
en sådan kombination av sannolikhet och konsekvenser att åtgärder
behöver genomföras. Dessa åtgärder är förstås av olika karaktär och
dignitet beroende på vilken typ av risk det handlar om. Exempelvis
kan man tänka sig två olika risker med samma grad av sannolikhet
och konsekvens, men där kostnaderna för de åtgärder som förhindrar
att risken inträffar är väsentligt olika. Då kan det mest ändamålsenliga
vara att satsa tillgängliga resurser på att förhindra den risk som är
”billigast” att åtgärda och acceptera att den andra kan inträffa.
I det resultat av workshopen som finns dokumenterat finns 38 olika
risker listade utifrån sannolikhet att de inträffar och vilken skada som
uppstår om de inträffar (tabell 1).
29
Tabell 1.
Antal risker identifierade vid workshop uppdelade uti-
från sannolikhet att de inträffar och vilken skada som
uppstår om de inträffar. Inom parentes antalet risker
där en åtgärd finns specificerad
Lägre skada
Högre skada
Högre sannolikhet
0
4 (4)
Lägre sannolikhet
21 (8)
13 (11)
28
Ibid.
29
Försäkringskassan (2014e).