48 / 82
Processen sedd från den centrala nivån
48
dessa meningsskiljaktigheter uppenbara först efter att myndigheten
beslutat att de förenklade intygen skulle införas i hela landet.
3.5.3
Undervärdering av risken för oönskade diagnoser
I beslutsunderlaget finns också ett exempel på en underskattad risk.
I punktsatserna i avsnittet om kriterierna för differentierat intygande
finns en sats som lyder:
Inga diagnosgrupper ska explicit uteslutas. I praktiken kommer inte
tillstånd som t. ex smärtsyndrom eller utmattningssyndrom vara
sjukskrivningsfall där enkla intyg används.
Detta var en optimistisk tolkning av hur läkarna skulle komma att
använda intygen. Som Rättsavdelningens analys
34
senare visade blev
smärtsyndrom och utmattningssyndrom relativt vanliga i de förenk-
lade intygen (se avsnitt 3.6). Detta bekräftas också av ISF:s intervjuer
med handläggarna (se avsnitt 4.2). I själva verket var dessa diagnoser
kanske inte ens ovanliga när beslutsunderlaget skrevs. Men det fanns
vid den tidpunkten ingen löpande uppföljning av vilka diagnoser som
användes i intygen. Rättsavdelningens analys bygger på fall från
augusti 2015, det vill säga bara ett halvår efter beslutet om att införa
intygen i hela landet.
3.5.4
Vikten av uppföljning betonas, men
uppföljningsinstrumentet försenades
Beslutsunderlaget betonar att det är viktigt med en bra uppföljning:
För att säkerställa att det differentierade intygandet används på rätt sätt
behöver användandet följas upp kontinuerligt på både nationell och lokal
nivå... Uppföljning baserat på vårdenheternas arbetsställenummer är ett
centralt stöd för lokal och regional dialog mellan Försäkringskassan och
hälso- och sjukvården.
Särskilda medel anslogs för den IT-lösning som krävdes för att kunna
följa upp hur intygen användes.
Det är inte ovanligt att IT-projekt försenas, och så blev det även i
detta fall. En första version av IT-stödet kom på plats under hösten
34
Försäkringskassan (2016).