Table of Contents Table of Contents
Previous Page  20 / 78 Next Page
Basic version Information
Show Menu
Previous Page 20 / 78 Next Page
Page Background

20

Som redan har nämnts är ett viktigt budskap i Försäkringskassans

nya styrning att minska den starka siffer- och detaljstyrning som kan

kopplas till den inflytelserika New Public Management-trenden

34

och

som har präglat såväl Försäkringskassans som många andra offentliga

verksamheters styrning under de senaste decennierna.

I kritiken mot

denna styrning nämns bland annat den rad av oförutsedda konsekven-

ser som siffer- och detaljstyrningen har fört med sig inom offentlig

sektor.

35

När Försäkringskassan initierar ett större förändringsarbete

agerar myndigheten således i linje med den kritik som har riktats mot

New Public Management och den starka trenden att mäta, analysera,

styra och utvärdera verksamheter utifrån kvantitativa termer. Den

kritiska diskussionen lyfter i ökad utsträckning fram att siffror, mät-

ningar och indikatorer som historiskt har betraktats som neutrala

avspeglingar av samhällsfenomen, i stället är politiska, värdeladdade,

reducerande och därmed problematiska, samtidigt som behovet av ett

alternativt sätt att styra har väckts.

36

Då organisationernas verksam-

hetsstyrningssystem, vare sig det handlar om privat eller offentlig

sektor, i hög utsträckning har fokuserat på siffror, har controllern med

sin kunskap och tillgång till verksamhetsrelaterad information som

ofta baseras på siffror och mätningar, fått en betydelsefull och infly-

telserik position. På senare tid har denna typ av styrning dock kommit

att ifrågasättas av Försäkringskassan.

En angelägen fråga blir således att undersöka vad som har hänt med

controllers i arbetet med att förändra styrningen som Försäkrings-

kassan inledde för två år sedan. Då controllern, vars kunskapsbas

och auktoritet åtminstone delvis har legat och fortfarande ligger i

hanteringen av siffror och sifferanalys, har utvecklats till att ha en

allt viktigare roll för styrningen, kan ett visst motstånd förväntas när

den högsta ledningen signalerar att styrningen ska förändras och bli

mindre siffer- och mätorienterad samt att controllerns arbete i för-

längningen ska bli både mindre styrande och sluta fokusera på siffror.

Det kan alltså finnas en risk för ett svårare förändringsarbete när en

grupp som har haft en stark och självklar position i organisationen

37

nu står inför en förändring som potentiellt förändrar dess roll och

funktion. Det är därför särskilt intressant att studera controllerns

funktion just i Försäkringskassan. På grund av detta ställs följande

34

Almqvist (2006).

35

Jämför Diefenbach (2009).

36

Mårtensson (2007; 2009).

37

Paulsson (2012), Holmgren Caicedo m.fl. (2014b).