39
Uppgifterna i tabellen visar att några brukarkooperativ finns med
bland de största aktörerna på assistansmarknaden. Sedan december
2010 har flera av företagen gått upp i riskkapitalkoncerner. Risk-
kapitalbolagen beskrivs närmare i avsnitten 4.5–4.7.
4.4
En undersökning på aggregerad nivå om
assistansföretags rörelsemarginaler
ISF har låtit Ernst & Young genomföra en undersökning av 20
assistansföretags årsredovisningar för räkenskapsåren 2008 och 2009.
I undersökningen ingår de elva bolagen som har högst nettoomsätt-
ning och de nio som har lägst nettoomsättning. Undersökningen har i
första hand syftat till att studera de intäkter, kostnader och marginaler
som företagen hade (se bilaga).
Totalt uppgick intäkterna för de 20 undersökta bolagen år 2008 till
cirka 4,8 miljarder kronor och för år 2009 till cirka 5,5 miljarder
kronor. I allt väsentligt bestod intäkterna av den assistansersättning
som Försäkringskassan hade betalat ut under räkenskapsåren. De
totala intäkterna för år 2009 ökade med 16 procent jämfört med 2008.
Sannolikt beror en del av intäkts- och rörelseöverskottsökningen på
lagändringen år 2008, då brukare blev tvungna att köpa personlig
assistans för hela assistansersättningen (se avsnitt 2.2). Genom
ändringen upphörde brukarnas möjlighet att använda eventuellt
överskott till fri konsumtion. Då fanns pengarna ofta på ett klient-
medelskonto som anordnarna tillhandahöll. Nu redovisas i stället hela
assistansersättningen som en intäkt hos assistansordnaren. Effekten
av ändringen har dock inte kunnat säkerställas i materialet.
En översiktlig analys av intäkterna visar att ökningen främst beror på
tre mätbara faktorer:
1.
fler utförda timmar per brukare
2.
fler brukare
3.
höjd timersättning med 10 kronor
Den främsta faktorn, mätt i kronor, är att det har blivit fler timmar per
brukare. Det är en förändring med 5 procent fler timmar per brukare,
vilket förklarar 39 procent av intäktsökningen.
Den näst största faktorn är att det finns fler brukare, vilket förklarar
31 procent av intäktsökningen.
