Rapport 2016-16

65 / 82

Andra aktörer i egenvårdssystemet
65
eller av en närstående. Men om åtgärden ska utföras av en anställd
bör den inte bedömas som egenvård.90 Det beror på patientsäkerhets-
skäl och på arbetsgivarens ansvar, enligt SKL.
Arbetsgivaren ansvarar för att den anställde har den kompetens som
behövs och att den anställde fullgör sina arbetsuppgifter. Eftersom
hälso- och sjukvård inte ingår i arbetsuppgifterna bör anställd perso-
nal endast utföra en sådan åtgärd om den har delegerats av hälso- och
sjukvårdspersonal.
Om brukaren har en nedsatt kognitiv förmåga ska åtgärden alltid
bedömas som en hälso- och sjukvårdsåtgärd. Men då bör åtgärden
ändå kunna bedömas som egenvård om en närstående som inte är
anställd kan hjälpa brukaren med läkemedelshanteringen91 förutsatt
att riskbedömningen visar att brukaren inte utsätts för risk eller skada.
Behöver brukaren praktisk hjälp för att kunna ta läkemedlen, men
själv kan instruera och ansvara för att det blir rätt, kan läkemedels-
hantering bedömas som egenvård. Åtgärden kan då även utföras av
en anställd.
Enligt SKL:s riktlinjer är delegering av en hälso- och sjukvårdsupp-
gift endast möjlig om den som ska utföra uppgiften också får tillåtelse
att utföra uppgiften från sin arbetsledning. Det får inte finnas en
bestämmelse om att uppgiften är förbehållen en viss yrkesgrupp
eller att något liknande formellt eller praktiskt hinder föreligger.
6.2 Samordning mellan kommunerna och
landstingen kring egenvård
Det är vanligt att det finns överenskommelser mellan kommunerna
och landstingen när det gäller egenvård.
Överenskommelsen mellan Landstinget Västernorrland och Kom-
munförbundet Västernorrland ger ett tydligt exempel på innehållet
i ett sådant dokument.92 Syftet med överenskommelsen är att tydlig-
göra hur bedömning och planering ska genomföras när en hälso- och
90 Detta gäller även om det är en närstående som är anställd.
91 Socialstyrelsen (2013).
92 Kommunförbundet i Västernorrland och Landstinget i Västernorrland (2012).
, hämtat 2016-11-23.