31 / 78
31
3
Metod
Den empiriska studien utgår från en kvalitativ ansats med syfte att
ge kunskap om och förståelse kring controllerrollen. Syftet är alltså
inte att generalisera resultaten till Försäkringskassan eller andra
myndigheter. Studiens huvudintresse är i stället hur controllerrollen
har analyserats och beskrivits i tidigare forskning, samt hur denna
kunskap förhåller sig och kan utvecklas utifrån studiens resultat.
För att möjliggöra det har relevant information tagits fram genom i
huvudsak semistrukturerade intervjuer med personer i Försäkrings-
kassan (för en översikt, se bilaga 1).
I en första intervjuomgång som
skedde under hösten 2012 genomfördes sammanlagt sju intervjuer
med högsta ledningen, inklusive generaldirektören och stabscheferna
för bland annat HR, generaldirektörens stab, verksamhetsstöd och
försäkringsprocesser, samt ledningen för Försäkringskassans kund-
mötesorganisationer, chefscontrollern och den övergripande lean-
koordinatorn. Parallellt samlades även dokument och tidigare forsk-
ning, utredningar och rapporter om Försäkringskassans styrning in,
vilket lästes och analyserades.
76
Våren 2013 genomfördes ytterligare
intervjuer med den högsta ledningen, den operativa ledningen, con-
trollers på stabsnivå, i kundmötesorganisationerna och på avdelnings-
nivå, samt med leanutvecklingsrådet och verksamhetsutvecklare med
ansvar för centrala utvecklingsprojekt som till exempel ”en enklare
sjukförsäkringsprocess”, ”grundbulten” och ”flödesanalys bostads-
bidrag”. Sammanlagt genomfördes ett tjugotal intervjuer under våren
2013.
77
76
Till exempel Andersson m.fl. (2011; 2012), Hörnqvist (2013), ISF (2011), Riksdagens
revisorer (2006), Statskontoret (2009).
77
Av forskningsetiska skäl är samtliga intervjuer anonymiserade.