16
Medan kunskaperna kring effekterna av förändringar i individens
drivkrafter för sjukskrivning är relativt väl undersökta och forsk-
ningen omfattande, är effekten av arbetsgivarens drivkrafter för att
påverka och förebygga sjukskrivning däremot förhållandevis lite
undersökt. Utifrån tidigare studier av medfinansieringsreformen är
det oklart i vilken utsträckning arbetsgivarna faktiskt agerade för att
minimera kostnaderna i enlighet med den incitamentsstruktur som
medfinansieringsreformen avsåg att innebära (studierna återges i
kapite
l 2).
I denna rapport analyseras registerdata över sjukskrivningar som
påbörjades under perioden 2002–2004 i syfte att undersöka i vilken
utsträckning sjukskrivningarna har avslutats annorlunda i och med
reformen. I analysen studeras varaktigheten i pågående sjukskriv-
ningar med sjukpenning på dels heltid, dels deltid, samt övergångar
till sjukpenning i annan omfattning eller till rehabiliteringspenning
eller sjuk- eller aktivitetsersättning. I analysen avser sjukskrivning
den period då individen får ersättning i form av sjukpenning.
8
Rapporten är upplagd på följande vis. I kapite
l 2sammanfattas studier
av arbetsgivarens drivkrafter för att påverka sjukskrivning, samt de
studier som har gjorts av medfinansieringsreformen i Sverige. Kapitel
3presenterar en teoretisk diskussion om de incitament som reformen
ger upphov till, samt en diskussion om arbetsgivarnas möjligheter att
påverka sjukfrånvaron hos de anställda. Kapitel
4presenterar analys-
metod, dataunderlag och en deskription för den population som stu-
deras. I kapitel 5 presenteras resultaten från den empiriska analysen.
Rapporten avslutas i kapitel
6med diskussion och slutsatser.
8
Analysen avser perioden från och med sjukfrånvaroperiodens 22:a dag för att undvika att
sjuklöneperioden påverkar resultaten.