Rapport 2015-4

effekter på inträdet till förtidspension av de erfarenhetsbaserade kost-

naderna (Kyyrä och Tuomala, 2013). Författarna menar att frånvaron

av beteendeeffekter kan bero på komplexiteten i systemet eller att

arbetsgivarna inte var medvetna om den incitamentsstruktur som

systemet skapade.

Hakola och Uusitalo (2005) visar genom ett så kallat naturligt experi-

ment i Finland att tidig pensionering bland äldre reduceras genom

kostnadssystem som grundas på arbetsgivarens historiska användning

av tidig pensionering som en utträdesväg för äldre. Koning (2005)

studerar det holländska systemet som även det har premier för förtids-

pension som delvis baseras på det historiska beteendet hos arbets-

givaren. Koning finner att förebyggande åtgärder ökar i respons till

ökade premiekostnader.

Sammantaget visar de här studierna att sjukskrivningar kan påverkas

av arbetsgivarnas kostnader för dem, även om en studie inte hittar

belägg för detta. Som redan har diskuterats kan kostnaderna även ha

effekter utöver den på sjukskrivningarna, såsom förändrade arbets-

marknadsmöjligheter för individer med sjukfrånvarohistorik.

Eriksson m.fl. (2012) studerar svenska arbetsgivares rekryterings-

beteende genom ett hypotetiskt valexperiment (eng.

stated choice

experiment

). Resultaten visar att arbetsgivare väljer bort sökande som

har en historik av sjukfrånvaro. De finner också att en ökning av

arbetsgivarnas kostnad för osäkerhet i anställningsprocessen – genom

ett ökat medfinansieringsansvar i sjukförsäkringen – riskerar att leda

till att färre personer anställs, men att det inte påverkar graden av

diskriminering.

Arbetsgivarincitament i sjukförsäkringen kan även ha indirekta effek-

ter genom att påverka lönebildningen. Vikström (2009) undersöker

om arbetsgivaransvaret som infördes i den svenska sjukförsäkringen

i och med införandet av sjuklönen år 1992 hade en sådan påverkan,

men finner inga sådana effekter.

Försäkringskassan samlade in data kring medfinansieringsreformen

under år 2005 och redovisar i Försäkringskassan (2006) arbetsgivar-

nas inställning till reformen. Rapporten visar att många mindre

arbetsgivare hamnar under fribeloppet och att andelen arbetsgivare

som betalade medfinansiering ökar med storleken på arbetsgivarna.