Rapport 2015-4

I kapitlet beskrivs empirisk metod, data och studiepopulation.

4.1

Empirisk metod

En potentiell effekt av medfinansieringsreformen är att långa sjuk-

skrivningar med sjukpenning på heltid avslutas tidigare eller övergår

till sjukpenning på deltid i ökad utsträckning (se kapitel 3). Andra

potentiella effekter är att rehabilitering sätts in tidigare för att på så

sätt öka återgången till arbete, eller att sjukskrivningen övergår i sjuk-

eller aktivitetsersättning i ökad utsträckning. Ytterligare en potentiell

effekt kan röra en minskad övergång från sjukpenning på deltid till

sjukpenning på heltid och att tiden med sjukpenning på deltid därmed

blir längre.

Analysens syfte är därför att undersöka hur pågående sjukskrivnings-

perioder utvecklas, det vill säga hur länge de pågår samt hur de av-

slutas. Huvudfrågeställningen är i vilken utsträckning sjukskrivningar

har avslutats annorlunda i och med reformen.

I analysen studeras därför varaktigheten av pågående sjukskrivningar

med olika avslut (till exempel avslut till rehabiliteringspenning eller

övergång till sjukpenning med annan omfattning).

Reformen innebar att sjukpenningdagar på heltid medförde en kost-

nad för arbetsgivaren från och med den 1 januari 2005. Genom att

studera sjukskrivningsperioder som startade vid olika tidpunkter

På metodologiska grunder studeras inte förekomsten av sjukfrånvaro. Den tydliga trenden i

förekomsten av sjukfrånvaro (sjuktalet) under den period då reformen infördes (se figur 1)

gör att det inte har varit möjligt att undersöka påverkan på förekomsten av sjukfrånvaro på ett

tillförlitligt sätt. Inte heller personalrekrytering eller personalavgångar har varit möjligt att

studera på ett tillförlitligt sätt.