Rapport 2015-4

I kapitlet ges en kort sammanfattning av både svensk och inter-

nationell forskning på området samt utredningar som tidigare har

belyst arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen.

Det finns förhållandevis lite studier av arbetsgivarens incitament för

att påverka arbetstagarnas sjukskrivning. De internationella studier

som finns visar dock att det oftast finns en koppling mellan ekono-

miska incitament för arbetsgivare och sjukskrivning för arbetstagare

(Fevang m.fl., 2014; Westergård-Nielsen och Pertold, 2012; Böheim

och Leoni, 2011; Korkeamäki och Kyyrä, 2012; Koning, 2005; Kyyrä

och Tuomala, 2013).

Fevang m.fl. (2014) studerar arbetsgivares beteende vid en reform

i Norge när man undantog arbetsgivarens betalningsansvar för den

initiala sjuklöneperioden i en sjukskrivning, om sjukskrivningen

gällde graviditetsrelaterade besvär. Studien finner att förändringen

i ekonomiska incitament för arbetsgivaren påverkade sjukskrivning-

arna. De visar att reformen ökade sannolikheten att påbörja en sjuk-

skrivning för den undantagna gruppen med ungefär 5 procent. Sam-

tidigt minskade sannolikheten för samma grupp att återkomma i

arbete efter en kort sjukskrivning med ungefär 4 procent. Fevang

m.fl. (2014) finner vidare att övergången från utbildning till anställ-

ning för unga kvinnor ökade. Riskgruppen för sjukskrivning på grund

av graviditetsrelaterade besvär blev alltså mer anställningsbar. Där-

med indikerar studien att det finns en avvägning mellan ökade arbets-

givarincitament för sjukskrivning och anställningsbarheten för en

grupp med en förhållandevis högre förväntad sjukfrånvaro.